Idag var vi påklädda och färdiga redan kl 11. Det hade kommit någon form av snö i natt och det var mycket kallare än i går. Men det löste jag med att sätta på mig en tröja under fleecen och ta mina “mupp” vantar (gissa vad händerna liknar när man sätter på dem) i fleece. Sen var det bara att sätta igång. Målet var att hinna resten idag, men det förstod vi skulle bli ganska omöjligt. Sven frös så om händerna så jag föreslog att vi skulle göra som man gjorde förr i tiden när man frös om händerna. Vi tände på några vedträn i eldkorgen och det var perfekt att värma sig där så att man klarade av att hålla i sekatören.
Det hjälpte också att ta en fika med varmt kaffe och en färsk lussebulle.
Den som hade lättast att ta av sig skorna fick fixa fikat, och när man springer ut och in så är det bra att ha något som är lätt att ta av och på. Men jag tror inte att klädseln skulle ha uppskatts på Nobelmiddagen i kväll.
Sven har fullt fokus när han arbetar. Ska han ta ner grenar så är det det som gäller, så den här lilla detaljen med att göra det kontrollerat finns inte på kartan när han är igång. Så när han fått en gren att ramla rakt in i sovrumsfönstret (som klarade sig), en annan gren att ramla rakt på våra spotlights, så lyckades han till sist, medan jag var på toan, att klättra upp på stegen som sjönk ner i marken eftersom det inte var tjäle och ramlade på staketet som vek sig. Och det var precis lagat sedan Sven ramlade ner på det förra sommaren när han trodde att han skulle kunna hålla balansen på stegen med knäna när han plockade körsbär. För i ena handen höll han bunken och den andra plockade han med. Efter det fick jag nog. Men det fanns tillräckligt att ta hand om ändå.
I år har vi fått en koltrasthona som är hos oss hela tiden. Jag fattar inte om det är så att hon vill ha sällskap för hon har suttit hos oss nästan hela tiden. Och hon flyttar sig knappt när man går förbi. Hoppas hon stannar hela vintern. Jag ska köpa äpple åt henne!
Solen gick ner någon gång efter 2 idag (2.49). Det är inte lång stund man har på sig att jobba ute om man ska se ordentligt.
Jag vet inte om det syns någon skillnad men jag lovar att vi har tagit hand om många grenar. Fast genom att klippa dem i så små bitar som möjligt så tar det inte så mycket plats. Vi fyllde våra 3 korgar och en halv sopsäck, som Sven sen fyllde med björklöv från vår björk som äntligen tappar bladen…
Den här gången sågad Sven upp veden med vår alldeles förträffliga elsåg med långt skaft som vi köpt på Lidl förstås. Det var också den vi använda för att såga av grenarna. Och den dyra burken med Balsamlack som vi köpte för säkert 25 år sedan och som vi hade i vår kyl länge, kom äntligen till användning. Vi fick ihop en massa ved (och en massa tändpinnar). Det får ligga där så länge. Inne i förrådet bakom ligger det massvis med torr ved som ska ut i vedförrådet och då kan vi stoppa in det här att torka ett år eller två. Det var väl det som var värst med att sälja Magneberg. Vi hade tagit hand om och sågat upp enorma mängder med ved som vi alltid kunde ta med oss hem hit. Men vi har lyckats hålla oss självförsörjande med alla träd vi tagit ner på tomten hittills.
För att få plats i frysen för all julmat plockade Sven fram alla bär som vi frusit in. Det blev krusbärssylt, amerikansk blåbärssylt, vinhallonsylt, och enorma mängder med körsbärssylt, sedan vi hittade mitt förråd med portionspåsar som jag hade gjort till den tiden vi käkade turkisk youghurt med körsbär på. Nu ska jag bara köpa tyg och sätta på locken, så kan vi dumpa dem på folk som julklappar!
Får man slapp lite nu då?