På vägen ner lyckades vi klämma hela Holland i ett svep, men på vägen hem bestämde vi oss för att göra ett stopp. Det blev Groninge som drog vinstlotten. En stad på ca 300000 innevånare varav 45000 är studenter. Och oj vilket party det var när vi kom fram!!!
Stadens innerkärna visade sig vara enkelriktad på ett sätt som gjorde att om man missade en sväng fick man börja om från början. Vi hamnade både på trottoarer och körde mot enkelriktat. Ja helt enkelt uppträdde vi som tvättäkta turister. Vi bestämde oss för att göra oss av med bilen i ett parkeringsgarage men när vi kom ner såg vi att det kostade 22 euro för ett dygn och jag fick spelet. Så vi körde ut meddetsamma, men kom inte ut förrän vi betalat en euro!!!
Utanför hotellet var det redan fullt hålligång på den enorma uteserveringen. Alla var så himla glada och animerade och tillsammans skapade man ett sorl som jag aldrig hört tidigare. Vi ville bara fixa hotell och joina dem!
Så var det det där med bilen då. Jag bad om tips på billigare parkering och fick tips om en parkering ”10 minuter” bort. Vi försökte tre gånger innan vi kom rätt. Ni minns att man fick börja om från början om man gjorde fel. När en påtänd snubbe till slut ramlade ut framför vår bil så Sven höll på att köra på honom, så kände vi att det inte var här vi ville ställa bilen. Dessutom var det säkert 45 min att gå till hotellet med väskor. Så vi letade upp ett närmare garage, som visade sig vara precis bredvid där vi tidigare parkerat på gatan. Det fick bli 22 euro då!
Så var det äntligen dags att blanda sig i myllret och äta gott. Vi var utsvultna efter att bara ätit var sin tårtbit. Men nu var klockan så mycket att köken hade stängt överallt så det var omöjligt att hitta någonstans att äta. Till slut snubblade vi över en australiensk bar där de hade en barmeny, så Sven beställde lökringar och cole slaw och jag kycklingvingar och så delade vi på en stor pommes (som var garnerad med ostsås, jalapeno, baconbitar och en massa creme fraiche, så gott!)
När vi satt i mörkret och väntade på maten såg Sven ett meddelande från sin dumma bil att den var olåst. Eftersom det blivit något fel med appen så kan han inte låsa via den, så gav han sig i väg till parkeringsgaraget. Och precis då kom maten som jag försökte hålla varm tills han var tillbaka. Bilen var naturligtvis låst. Humöret var inte i topp den här midsommaraftonen!
Men nästa morgon var allt bra igen inte minst för att vi sov i den skönaste av alla sängar någonsin, vilket min Fitbit verifierade. Aldrig tidigare har jag haft 53 minuter djupsömn samma natt eller sovit så många timmar i sträck. Tänk om man kunde knycka med sig den sängen…
Vi hade inte beställt frukost men hittade snabbt ett bageri där jag fick en nygjord macka med massor med lax och ruccolasallad, sååå god, och automatcappuccinon med.
Det var marknad idag och tur var väl det för vissa av oss hade tydligen inte packat tillräckligt med underkläder. Så av en pratsam nasare köpte vi 4 par kallingar i bomull/bambu för 10 euro. De kommer att hålla en evighet!
Faktum var att lika många ungdomar vi såg igår, lika många pensionärer såg vi idag.
Att ta sig ut ur parkeringsgaraget visade sig inte vara så lätt. Medan Sven provade varenda kreditkort utan resultat, var jag tvungen att svara på knepiga telefonfrågor som “kan man kasta rå kyckling i den slutna komposten” från vår husvakt. Vid automaten bredvid stod en holländsk dam och hade samma problem. Hon pratade holländska med maskinen och vi Engelska. Det slutade i alla fall med att vi blev utsläppta ur garaget utan att behöva betala! Jag är sååååå glad att vi valde det närmsta garaget trots allt!
Vi behöver inte gå in på varför Sven kör runt mig till varje trädgårdsmarknad, eller byggvaruhus, men fördelen med att trassla sig runt på småvägar är ju att man ser sånt man annars skulle ha missat! Vi såg dels en trädodling där det kilometer efter kilometer stod likadana planterade träd på rader. Antar att det är städer mm som köper. Men himla kul att åka förbi.
Men vi såg en liten marknad där vi stannade. Lokala förmågor sålde hemgjorda fågelholkar mm. Och så sålde de fika. Jag antar att det var någon form av knytkalas, men man kan ju lätt säga att det var svårt att välja!
Förra året hittade vi så mycket roligt till trädgården när vi hamnade på olika trädgårdsaffärer. Det jag hittade nu tyckte Sven vi kunde köpa på nätet, och det kunde man fast det kostade 3 ggr så mycket då! (Jag ska svetsa när jag kommer hem!)
Det blev så att vi stressade lite för att kunna handla på Citti i Flensburg innan de stängde för kvällen, eftersom de hade stängt på söndagar. Jag besparar er bild på vår kundvagn, men vi möblerade om all packning och fällde sätena och insåg att vi nog kunde tagit en vända till…
Vi bokade rum på Ibis budgethotell som var rent och fräscht men det var lite märkligt att sitta på toa i en garderob och ha duschkabin och handfat i sovrummet. Killen i receptionen frågade om vi ville ha dubbelsäng eller två enkla, och vi sade båda i munnen på varandra att vi ville ha två enkla.
Vi gick ut för att få mat innan vi svalt ihjäl (och innan köken stängde). Nere vid hamnen var det mer självservering där man köade för mat och sedan hittade bord, så vi gick till ett ställe han i receptionen rekommenderat och vi blev inte besvikna, även om matjesillen inte smakade som Sven var van. Min grillade grillhaxe hade allt, krispig fettsvål och gott kött. Jag var i himlen! Ölet var inte dumt heller.
Det enda som var lite dumt var alla kravallstaket som var utställda. Vi googlade och fick reda på att det var stor löparfest nästa dag med maraton och tvillinglopp, stafetter och allt möjligt. Så skulle vi ens kunna ta oss ut? Vi lyckas alltid hamna mitt i maraton utan att delta. Paris maraton ett år gjorde det nästan omöjligt att vara turist, medan Rom maraton var lite enklare. Vi frågade på polisstationen på vägen hem och de sa att det skulle gå. Så vi gick hem och la oss. Och drömde om sängen i Groninge!