Vår baksida
Det bästa med vår tomt var att de som hade byggt huset hade varit väldigt förutseende och gjutit murar runt hela tomten. Med tanke på hur det såg ut på granntomten så var man tacksam för att betongen hindrade allt ogräs från att växa in till oss. Det var också nödvändigt med en mur mot grannen då deras tomt ligger 70 cm högre än vår. Så här såg det ut på vår baksida tidigare.
Den 15/9 2010 lyckades sprängaren med det relativt låga (i förhållande till vilka värden vi hade fått uppmätta tidigare) värdet av 58 mm/sek spränga sönder vår mur. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att om man spränger ett berg ända in till tomtgränsen, ett berg på vilket en mur är placerad, så kommer den att flytta sig. Tekniken med dynamit är nämligen att orsaka sprickor, i vilka gaser bildas, så att berget expanderar i sprickorna och lossnar. Så nog var det självklart att vår mur skulle lyfta, och hela vår kompost i betong som var inbyggd i muren. Men att muren skulle studsa in 10 cm och flytta trädgårdsgången och rulla upp gräsmattan samtidigt, hade vi inte trott. Inte heller att öppna spisen i haciendan skulle få sig en sån “kyss” att den sprack på framsidan och att putsen lossnade uppe på skorstenen.
|
|
|
Eftersom sprängaren inte anmälde skadan till sitt försäkringsbolag, och inte heller byggherren, så var vi själva tvungna att göra en skadeanmälan till vårt försäkringsbolag. Efter mycket om och men (det tog ett helt år) så fick vi äntligen muren åtgärdad. Muren hade stora sprickor ända bort till ungefär 10 meter till höger om komposten, och eftersom muren skulle klara trycket av att grannens tomt låg 70 cm högre än vår, så bestämdes det att en helt ny mur skulle göras. I samband med detta så beställde vi av hantverkarna att de skulle bygga in dränering på baksida och plattsätta hela området. Vi vet ju inte hur mycket skador berget på vår sida av huset har tagit och vatteninträngning i källaren är inget som vi precis längtar efter!
Det tog oss påskhelgens alla fyra dagar att gräva bort all avenbok, som vi hade planterat och flytta den ner till kryddträdgården, så att man kunde göra om muren. Häcken hade kostat åtskilliga tusen kronor och vi ville inte att den skulle bli förstörd, så att vi kunde sätta tillbaka den. Men när vi väl hade flyttat ner den till kryddträdgården så tyckte vi att den passade så bra där, så vi beslöt oss för att sätta tujor på baksidan. Smaragden är vackrare men här gäller det att få något snabbväxande. Brabanten växer ca 80 cm per år, och vi vet ju från andra ställen i trädgården hur höga de kan bli, så tujor får det bli.
Skadorna på muren
Borttagning av den gamla muren
Samma firma som fick göra om badrummet i källaren tog också på sig att bygga om muren. Först började de med att gräva upp alla buskarna. Vi hade markerat vilka buskar de inte fick slänga, vilket var i stort sett allt utom syrenen och en hagtorn som var omöjlig att flytta, men det kunde vi ju glömma. Det enda vi lyckades rädda (hoppas vi) var en väldigt speciell try. (Vi får se om den tar sig till sommaren.)
Därefter beställde de en container och forslade bort all jorden, vilket kändes väldigt onödigt med tanke på att vi måste ha något att lägga tillbaka när muren var klar. Och sen gick de på muren med släggor och grävskopor och gud vet allt. Muren var armerad på både längden och tvären så det hängde armeringsjärn överallt också.
Sprängsten
När de hade tagit bort muren fanns det en massa stora stenar kvar. Det var de rester av berget på vår sida som var kvar. När vi började känna på det så var det helt kexigt och vi använde spett och bände loss allt. Det hade inte blivit någon bra mur om man hade murat den på en massa lösa stenblock. Men det hela visade ju hur mycket som hade gått sönder inne på vår tomt vid sprängningen.
Ny mur
Med hjälp av två betongblandare och en väldig massa plyfaboards byggde man formar och gjöt ny mur. Vi bestämde oss för att inte få komposten återställd utan låta allt bli en rabatt. Komposten ska vi bygga nu i sommar på ett annat ställe (ett av 2012-års sommarprojekt).
Grannens grävmaskin
Våra grannar förnekar sig inte. Inte bara har de sprängt sönder både källare och murar utomhus för oss. Yttermuren var knappt torr när de tog sin drygt 3,5 m breda och 22 ton tunga grävskopa och körde längs hela muren. Även om vi nu har en av de mest gedigna murarna som finns, så finns det gränser för vad som ingår i “normalslitage”.
Återfyllning
När muren äntligen var klar så var det dags att återfylla. Vi hade ju inte längre någon jord kvar, eftersom den hade körts iväg i containrar. Men i kryddträdgården hade vi massvis med jord och sand (vilket tujor sägs gilla) så vi bestämde oss för att ta därifrån. Det är både nyttigt och roligt med motion, och att tävla vem som först hinner upp för backen på Grenvägen med en full skottkärra är en trevlig sysselsättning. Vi tror att vi har fyllt upp med 15 kubikmeter, så det blev en hel del kärror.
Tujor
Vi letade överallt. I våras sa alla plantskolor att det skulle gå att köpa tujor även på hösten men när hösten sen kom fanns det inte en enda tuja att få tag på. Till slut fick vi reda på att man hade lyckats komma över 75 st på Hornbach och av dessa köpte vi 45 för det var vad som skulle gå åt på de ca 25 metrarna vi skulle plantera på.
Nu spenderar vi vintern med att läsa på hur vi allra snabbast ska få dem att växa. Det kommer att ligga som en våt filt över området med doften av hönsgödsel, det kan jag i alla fall lova!
