Februari-fri

Det har varit några slitiga veckor, och det ser inte ut att bli bättre framöver heller. Man behöver ladda batterierna lite, och det var länge sedan vi gjorde en utflykt in till stan. Idag går färden till Odenplan!

Och när man är vid Odenplan så måste man gå in en av Stockholms bästa skoaffärer, Burestads skor. Och dom råkade ha rea nu också. Och bland alla skorna hittade Sven de här roliga skorna i skinn och plast? Det var ju ett tag sedan han hade Camelskor och kläder, så det var väl dags igen…

Svens nya skor från sidan

Det första delmålet var Metropols Auktionskammare på Sveavägen 116. Vi hade aldrig varit där tidigare men jag hade kikat lite på nätet vad det fanns för saker. Inte för att man behöver något men…

Saker som man tyckte var sjukt fula förr i tiden, har liksom växt på en, när det gått några decennier. Som tex väggtavlor i keramik. De här två var så fina i färgen och skulle passa så bra i biblioteket (som inte längre är ett bibliotek).

Och den också!
Varför måste det vara så dyrt! Tänk vad snyggt det vore här hemma!

Något som däremot nog kunde ha fått billigt var en ny Birka servis. Att jag hade varenda del utom en sockerskål, och visste att jag har betalt så mycket mer för mina delar, även i den tidens pengar. Men redan med min första lön så köpte jag servis. Jag kunde inte komma över hur otroligt vacker den var i formen. Vi hittade ytterligare en servis från Gustavsberg med samma form men med annan glasyr och annat mönster, men inte alls lika snygg.

Men en Birkaservis i 52 delar är minsann inte dyr! Synd att jag redan har en…

Jag älskar verkligen porslin, och skulle egentligen kunna samla på mig precis hur mycket som helst, bara för att det finns så mycket roligt. Nedan hittade jag en kanna som jag aldrig i hela mitt liv sett tidigare. Servisen heter Kajsa och är från Rörstrand och jag kan inte ens tänka mig hur tallrikarna ser ut!

Kajsa från Rörstrand

Den stående katten nedan har jag i bokhyllan och det vore roligt att komplettera den med en kompis. Det fanns ett sett med alla 3 figurerna som hör ihop men de var så fula. Man hade ristat in ögonen, och ganska dåligt. Men det fanns andra katter som såldes separat, så vi får se om jag lyckas vinna någon auktion på måndag.

Massa katter men dålig kvalitet!
Där står en katt jag vill ha, och på köpet får man två skålar, varav den ena matchar vår “tobaksskål” som Erik har!
Eller så blir det den här katten!

Vi gick och gick (12500 steg blev det totalt idag) och hamnade utanför Norra Real där jag kom på att jag läste spanska i min ungdom. Jag vet inte varför jag fick för mig det, men det enda som fanns att läsa var en intensiv-kurs (gymnasienivå) där man läste 3 år på en termin. Fy sjutton vad jag kämpade. Varenda kväll satt jag och pluggade, vardag som helg, utom när jag var på jobbet eller de två kvällarna med lektioner. Det var på den tiden när jag bodde i andra hand i Blåsut och ett hårdrockband repade på kvällarna i dagislokalen i bottenvåningen. Jag ljuger inte när jag säger att brödrosten skramlade, så mycket vibrerade det av musiken, och volymen!!! Och inte vågade man säga ett pip för man bodde i andra hand. Till påsk, så grejade jag inte kursen längre men fullföljde den utan att räcka upp handen en enda gång, men det fanns det ju andra som gjorde så…

Min gamla skola! Kommer inte ihåg ett enda ord spanska från den kursen!
Sven har bara en påse ännu!

Så råkade vi hamna på Birger Jarlsgatan ner mot Stureplan. Till min stora förvåning fanns det en Lundell & Zetterberg-butik där. Det är ungefär lika roligt som att gå in i en pappershandel. Jag trodde de hade gått i konkurs, och hade jag vetat att det fanns en butik så hade vi kunnat spara timmars surfande efter handtag både till Erik och Anna när de gjorde om sina kök! Vi gick in och köpte gammaldags handtag till dörrarna i hallen. Vi har de absolut fulaste handtagen som finns. (Fast hur vi ska få bort dem verkar var den största frågan just nu!)

Jag trodde butiken gått i graven, men som tur vad hade jag fel. Fast nu finns det inga kök kvar att renovera!
Våra gamla handtag

Vi svängde av lite och hamnade i GAD-butiken. Mycket fint finns det, men kanske inget som vi vill ha. Fast det var en väldigt fin klädhängare som fanns där, men det är ju tveksamt om det är meningen att man bara ska luta den direkt mot väggen.

Hallmöbel som kanske passar hos oss, från GAD. Vi får tänka lite till…

Likaså på Norrgavel hittade vi både blomkrukor (dagens mission) och mattor. Krukorna kändes inte helt hundra så vi avvaktade. Bredvid Norrgavel ligger ju Oscar & Clothilde!

Snygg hallmatta på Norrgavel

Hej och hå vad det fanns saker i den affären, men de saker jag hittade var inte riktigt i min prisklass, eller åtminstone inte värda sitt pris, tyckte jag. Men vi hittade en märklig kruka som var gjord i glas med kopparfinish, så där lite halvtransparent. Vi slog till på den, även om den kommer att gå i bra många bitar än en vanlig keramikkruka om den går sönder. Och för varje gång jag tittar på den så blir jag mer och mer nöjd!

Efter att ha sett många krukor fastnade vi för denna (må den hålla!)

Mitt emot ligger ytterligare en inredningsbutik, men vi var faktiskt ganska mätta på shopping, men däremot hungriga på mat.

Så fina saker på Plan Ett på Birger Jarlsgatan

Vi hamnade på L’Angolo nästan framme vi Stureplan, på baksidan av Hotel Anglais eller något. Vi var ju inte riktigt framme där eftersom vi smet in för att ta en cappuchini och ett glas vin. Det var som en riktig italienare, med hela familjen där och en massa snack, men det visade sig att de var libaneser, men väldigt trevliga. Men vi var fortfarande hungriga, och eftersom vi tidigare gått förbi Le Nom, och sett deras meny, så ringde jag dit för att boka bord. Kl 17 en lördagskväll är ju ingen ute och äter ändå. Men det visade sig vara svårt fast möjligt till slut. Så när vi kom dit efter att ha varit en vända inne i en te-affär som hade så mycket annat än teer, så fick vi ett jättebra bord, och inga bordsgrannar eftersom vi var ensamma i hela lokalen!

Latte och vin på L’Angolo vid Stureplan, nästan….
Bokstavsunderlägg som Erik och Anna hade när de var små
Och nu ska Ella ha likadana!

Jag har så sjukt dåligt samvete att jag, som har både drejskiva och ugn nere i källaren, inte har lyckats åstakomma någon hemgjord barnservis till mitt första barnbarn, men jag har bara inte orkat! Men när vi hittade den här med både djup och flat tallrik och en pipmugg, och allt i melanin, som inte går sönder i första taget, då slog vi till. Och jag kände mig så befriad, måste jag säga! Jag får väl sikta på en matservis tills när hon gifter sig istället (eller inte….)

Melanin håller bättre än keramik!
Mors lilla Olle-bestick hittade vi också

TIllbaka till restaurangen, som hade en ganska liten meny, men ändå med så mycket att det blev svårt att välja. De talade om att portionerna var lite mindre och att de rekommenderade att vi skulle ta tre rätter. Vi valde 2 st först, för vi visste inte om den 3:e skulle bli dessert eller mer mat…

Vi var ensamma bra länge trots att det var svårt att få bord!
Le Nom – Vi är ensamma
Konst på restaurangen

Men först började vi med en drink. I brist på kanadensisk whiskey så blandade de en champagnedrink med fläderlikör till mig. Det var mums, och jag fotade flaska så vi hittar den på systemet. Sven tog en draja.

Min James Bond!
Fläderlikör. Ska definitivt inhandlas till sommaren.
Svens Lökpaj var supergod!
Och det var min Butternutpumpa med getostssås mm
Gnocchi med Sikrom, creme fraiche, rödlök och något mer….

Efter dessa rätter så kände Sven för något sött och tog en mandelparfait, medan jag tog en osttallrik med 4 fantastiska ostar och brödbitar som de skivat med påläggsskivaren och sedan grillat så de blev som kex. Så gott med rosenkvittenmarmelad till.

Mätta och belåtna raglade vi nöjda tillbaka till Odenplan och tog tunnelbanan hem igen. Krukan kom på plats på den nyligen inköpta piedestalen. Nu är det bara innerkruka och blommor som fattas.

Nya krukan på plats, men utan blommor förstås!

Väl hemma drack vi kaffe och Sven satte sig i biblioteket och läste (läs sov) medan jag sitter och författar detta. Spotify-spellistan på Sonosen är superbra och jag vill inte gå och lägga mig, men i morgon ska vi åka och titta på ett riktigt renoveringsobjekt, för att se om trädgården och området ger några bra vibbar. Men som allt annat så kommer väl någon byggfirma köpa det och bygga parhus/radhus och Attefallshus på tomten och bilda en samfällighet för 3 fastigheter och sälja av allt för 12 miljoner, och låta dem klara sig själva där de bor nästan på varandra. Det vore ju inte första gången, och bor man i en kommun som Huddinge, så finns det ju överhuvudtaget ingen policy för hur man ska hantera detta, utan man låter det ske gång efter gång. I Stockholm har man nu sagt stopp, men det lär väl aldrig hända här!

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.