Från mitt arbetsrum har jag en fantastisk utsikt in till grannens vildvuxna tomt. När de flyttade så styckades tomten upp och de nya grannarna har nog lite väl höga ambitioner när de ska bygga ett trevåningshus på 523 kvm. Här har jag valt att visa hur utsikten förändras med åren.





Då tomten är såld och ett hus ska byggas vill vi förebygga insyn och bygger en hög spalje som vi ska låta klematis klättra på där avenboken inte kan växa, för vi har en murad kompost.



Den fina utsikten är nu borta, men värre kommer det att bli.

Nu är det färdigsprängt, och både vår spalje, kompost och mur är förstörd.

Nu har vår trasiga mur tagits bort. Vi väntar otåligt på att den nya ska komma på plats så vi kan plantera våra tujor.

Vår söndersprängda mur håller äntligen på att återställas ett år senare.

Tujorna hoppas vi ska växa upp och ge oss ett insynsskydd, men de behöver bli höga för än har man bara byggt “källarplanet”.

Slutet av februari och snön smälter, men det är väl det enda som händer.

Vi glädjer oss åt att tujorna tagit sig så bra och blivit så täta. På höjden har de säkert vuxit bortåt en halvmeter. Nästa sommar bör vi inte se grannens “källarfönster”. För att se himlen måste man trycka näsan mot fönstret och titta uppåt. Det här är trängre än New York!

Det är snökaos i Stockholm. Jag sitter hemma och jobbar och ser knappt ut genom fönstret där det gulnande frigolithuset står ensamt och fryser.

Det är vår igen det tredje året. Ska det hända något nu?

Spännande att vi måste be att man sätter upp skyddsplast. Det borde vara så självklart. Nu putsas det för fullt. Men våra tujor växer så det knakar också :-)
Och så ska då huset vara klart på utsidan. Nu återstår det lilla jobbet att skapa en trädgård också. Varför inte visa en före och efterbild?
Och så här på höstkanten när solen står lite lägre kan man konstatera att det inte längre går att titta ut genom våra fönster mot norr längre utan att bli totalt bländade när solen lyser. Är det inte därför man använder en arkitekt för att fånga upp såna här saker? :-(

Kom på idag när jag satt och tittade ut genom mitt fönster på jobbet (Lindhagensgatan) att inte ens där har jag så nära till grannhuset, fast det är byggt väldigt tätt!