Hämta andan

Vi har längtat ner till landet i flera veckor nu men haft olika åtaganden varje helg som har gjort det omöjligt att åka iväg. Men den här helgen så blev det äntligen av. Det ska bli så skönt att vakna av sig själv i morgon och inte av något dieseldrivet vidunder.
Vi stack vid 6 på fredagskvällen och såg precis varningsskylten om trafikhinder vid Moraberg släckas. Men det var en del trafik. Det största beslutet i kväll är om man ska stanna och handla på Coop eller City Gross i Nyköping. Den här gången vann Coop. Vi köpte revbensspjäll att värma i ugn och cole slaw och legymsallad.

Efter 8 var vi framme på Magneberg. Man såg inte riktigt hur högt gräset var, det får vi se imorgon. Erik och Susanna har bott här mycket i sommar och hela huset var skinande rent (Nja inte fönstren kanske). I hittade 3 halvfulla boxar med vin, men det var inte så gott längre och sen fick vi höra att den äldsta var sen midsommar… Vi höll oss till vad Sven hittat på Systemet och åt våra revbensspjäll.

 

Vi satt vid köksbordet och skrapade Sverigelotter som Sven hade köpt, och löste korsord. Anna ringde tillbaka ftersom hon inte mindes ett ord av vad vi sagt när vi ringde och väckte henne kl halv 7 när hon tog en tupplur.

Vaknade som vanligt vid 6 och insåg att det inte var lika enkelt som hemma. Somande om igen och kände mig ganska förvirrad när jag vaknade igen vid 8.30. Så här brukar det inte se ut.

Vi åt frukost och sedan var det dag att gå loss på gräset. Jag fick den stora äran att köra åkgräsklipparen, vilket jag gjorde för första gången på flera år. Jag har lyckats hålla mig undan och jag förstod varför när jag började klippa. Det är inte för att det finns så dumma inställningar som gör att man måste vrida tillbaka nyckeln för att kunna backa med klippaggregatet nere (amerikanska regler) utan det är så förtvivlat ineffektivt att sitta där och inget göra medans åkgräsklipparen klipper gräset. Efter fikat bytte vi, då hade Sven i alla fall kört slut på all tråden i trimmern. Där han har gått fram brukar vägen vara kantad av blå plasttråd.

Jag tog hand om fallfrukten istället. Det är ovanligt lite äpplen i år, men lika många päron som vanligt. Och hösten har kommit längre här och de två barkade balsampopplarna släpper både blad och små grenar. Det här jobbet är inte kul att ens göra tillsammans och ensam är det pest.

Förr kunde jag glädjas åt resultatet, nu skulle jag helst vilja göra RUT-avdrag! Till sist var jag klar och gick och duschade medan Sven fortsatte till halv 3. Då hade han först klippt allt på 6:an och sedan på 4:an. Vi åt vår vanliga lunch med parmaskinka, ruccola och getost med lite fikonmarmelad och sedan stack vi hem till svärmor Yvonne som också hade en oklippt gräsmatta och dessutom en nyligen bruten arm.

 

När även den gräsmattan var klippt fikade vi och jag måste erkänna att det kakfatet inte gick av för hackor. Mandelformar med vispgrädde med både vanliga och gula hallon och björnbären vi hade med oss. Mums!

När vi stack hem svängde vi av och tog en liten “detour” bla annat för att hitta en sommarstuga som Sven mindes att vi hade varit och tittat på. Jag mindes inte och han hittade inte heller den. Men vi fick smak för småvägar. Titta hur fint det är i Sörmland!

När vi kom tillbaka till Bettna svängde vi av vid Yngarebadet för att se om vattnet stod så lågt som man sa. Äntligen såg det riktigt välskött ut nere vid badet. Det var säkert 20 grader i vattnet och jag hade gärna tagit årets första icke-pooldopp om jag bara hade haft en handduk. Nu fick vi nöja oss med att doppa händerna!

I vanliga fall kan man inte sitta ute på kvällen för det är så mycket mygg men i år har myggen helt försvunnit och jag har kunnat sitta här ute på trappen och skriva allt den hör utan att får ett enda bett!

I natt sover vi med öppet fönster!

Söndag morgon. Sven  han både ut och springa och tömma dasset innan jag vaknade. Om nu undrar över den märkliga klädseln han hade för den senare arbetsuppgiften!

Regnet hänger i luften och vi sticker hemåt till vardagssysslorna som ligger på hög hemma!