Julbord på Långbro Värdshus

Nu är det tredje året i rad som jag och mina syrror sammanstrålar i början av december för att en gång om året äta ett riktigt julbord. Det är ju inte alla som via jobbet äter sig igenom hela december….

Långbro Värdshus är känt för sin goda mat och vi har aldrig blivit besvikna. Förra året så fungerade logistiken väldigt dåligt, vilket gjorde att vi fick köa väldigt länge vid maten, och vi kom ur fas i vårt lilla gäng, där vissa satt och åt från efterrrättsbordet innan Sven och George ens kommit till den varma maten. Men i år fungerade allt perfekt. Och vi hamnade på övervåningen, vilket var mycket trevligare än vi hade trott.

Det är 25 minuters promenad till Långbro Värdshus hemifrån
Det är bara 5 minusgrader idag och en väldig massa snö
Utanför serveras det varmglögg och vi minglar och väntar på att alla ska komma

Utanför minglar alla de som ska vara med på 1-sittningen. Vi blir bjudna på varm glögg utanför och det är en förväntansfull stämning. Vi väntar på Ditte och George som är lite sena.

Nina och Hans är redan där när vi kommer

Det har blivit så att vi alla tre systrar bor på gångavstånd från varandra. Jag vid Delicato, Ditte på andra sidan Häradsvägen och Nina i Långbro. Det innebär ju nödvändigtvis inte att vi träffas oftare, men när vi träffas så är det mycket enklare nuförtiden när man kan gå eller cykla dit.

I ståndet säljer grannen sitt julgodis?

I julståndet säljer man kakor, te och julgodis, men det vi vill nu är att äta julbord. Vi är riktigt hungriga!

Det är dags att gå in och ta plats
Sven och Nina

Den här gången sitter vi på övervåningen som visar sig bestå av en massa olika rum. Sillbordet finns även på övervåningen så där behöver vi inte trängas med de andra.

Snapsbordet

Det finns till och med ett snapsbord. Vi väljer årets snaps från Reimersholme. Den heter Mårbacka, och ska påminna om Selma Lagerlöf. Jag har ingen aning om hur hon smakade, men snapsen var väldigt god i alla fall.

 

Årets snaps från Reimersholme heter Mårbacka och är såååå god!

Till maten dricker vi alla öl. Vissa vill ha mörk julöl och andra, som jag, föredrar fortfarande ljust öl, trots julmaten.

Sillbordet får inte rum på en tallrik!

Jag vet hur ointressant det är att visa sin mat, men sillbordet är anledningen till att man går till Långbro Värdshus. Jag tog bara 8 olika sorter, men av dessa var det bara örtsillen som inte riktigt nådde upp till mina förväntningar, mest för att jag inte är så förtjust i dragon. Men det fanns rökt sik, laxpaté och så det som jag skulle kunna leva på hela julen, nämligen gravad och rökt lax. Det är svårt att veta vilket som är godast. I kväll var det definitivt den gravade laxen. Och då har jag ändå inte tagit av sillsallad, inlagda strömmingar, kräftströmmingar. Det godaste tyckte jag den här gången var Långbros anjovis.

Ett nytt försök med sillbordet, toppat med lite kallskuret

Så nästa tallrik får bli med favoriterna från förra portionen med påfyllning från det kallskurna. När man ska äta sig igenom så mycket så får man plocka russinen ur kakan. Rullsylta, rökt lammkött och renstek. Det man inte kan hitta här är en riktigt god senap, stark så det fnyser i näsan och söt som socker. Det kunde man faktiskt ha, för vi är många som inte kan leva utan Västervikssenap eller Edvins senap på julbordet.

Åh vilken Jansson!

De varma rätterna är ju de som man oftast har hemma på det egna julbordet, men om jag någonsin lyckas göra en Jansson som den jag åt i går kväll, så skulle jag bli så lycklig. Den stuvade grönkålen med bacon är god, för att inte prata om revbensspjällen som bara föll sönder i munnen. Äta julskinka kan man göra på julafton! Det här ska jag nog lyckas äta upp utan större besvär.

Efterrättsbordet

Och med ett väldisponerat julbord i år, så lyckades jag även lämna plats för efterrättsbordet. Ja, då fick jag ju hoppa över osten, men även det kan man ju äta någon annan gång. En struva, som ju egentligen inte är något speciellt, men svår att göra själv, är det som tar mest plats på tallriken. Det godaste var saffranspannkakan och den lilla mandelformen med vispad grädde och hjortronsylt. Den runda saffransbullen var lite torr, och jag missade tydligen klenäterna. Julgodis är jag inte så förtjust i men det fanns en fantastisk saffranskola och äppelmarmelad som var rullad i socker och kanel!

Nina och Sven
Ditte
Ditte, Hans och jag

Efteråt är vi nöjda och belåtna och det känns som om det är sent på kvällen fast klockan inte ens är 4 på eftermiddagen.

Och glasen är urdruckna

Nu är glasen tomma och det är dags att gå vidare hem till Nina och Hans där vi spelar Rese-TP och tittar på Så mycket bättre tillsammans, innan vi äter lite sen Jansson och går hem. I morgon blir det till att krympa magen igen!

 

,,

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.