Sprängning

Spread the love

Med tanke på hur mycket jag har googlat på allt som har med sprängningar att göra under de senaste 2 åren, så vill jag nu dela med mig av de erfarenheter som vi har av sprängningar som går fel. Jag hoppas att det erfarenheter vi har skaffat oss kan vara till hjälp för någon som hamnar i samma situation som oss. Hör gärna av er om ni har några ytterligare frågor.

Sammanfattning
Kommunen tar överhuvudtaget inget ansvar för sprängningar i bostadsområden. De ser till att bygglov följer gällande stadsplan och gör ingen riskanalys över hur ett hus, som de gett bygglov till, i praktiken ska uppföras. Det görs inte heller någon analys av någon med geologisk kompetens för att se vilken påverkan en sprängning kan ha på berget och på grundvatten och hur nyuppkomna sprickor kan göra att vattnet tar andra vägar än tidigare. Att ge bygglov för ett hus med källare tex på ett berg är inget som ingår i stadsbyggnadskontorets bedömning utan där tittar man enbart på regler gällande närhet till tomtgräns, byggnaden höjd samt tomtens tillåtna byggyta. Enligt kommunen ligger bedömningen av lämpligheten att spränga på en tomt på byggherren själv, och om denne inte har tillräcklig kompetens, så kan han då ta expertråd av den anlitade sprängaren.

Ansvaret för att bedöma om det är säkert att spränga på ett område läggs på en person för att denne äger marken. Ingen kompetens krävs, utan den ska personen i så fall inhämta från expertis. Samtidigt har ägaren ett ekonomiskt intresse i sin tomt, som gör att en objektiv analys inte går att göra.

Att leja ut kompetenskravet till ett sprängföretag som arbetar för ekonomisk vinning för att konstatera om marken är lämplig eller inte att spränga på, gör att en objektiv analys inte går att göra.

Att kommunen inte tillsätter besiktningsmän som ska övervaka sprängningen utan lägger detta på sprängföretaget alt på byggherren gör att det en jävssituation uppstår om en besiktningsman är beroende av att få uppdrag från sin uppdraggivare. Det går då inte att göra en objektiv analys.

Att det krävs ett polistillstånd för att spränga på en tomt, innebär inte att hänsyn till miljön ska tas eller att hänsyn ska visas mot grannar. Polisens ansvar är att se till att sprängfirman har tillstånd att spränga. Tillståndet innebär att man ska hantera dynamiten på ett säkert sätt och att man ska skylta ordentligt så att alla ser att man spränger, ordna flaggvakter och bara spränga på den ljusa delen av dagen. Polisens tillståndsmyndighet har inget att göra med kompetensen på sprängaren rent generellt. Personen får inte vara straffad förstås, men kan han sedan bara fylla i formulären så anses detta vara tillräckligt.

Så vem skyddar den drabbade då? Svaret är: Ingen.

Bakgrund
Granntomten styckades och tomten närmast oss, med ganska mycket berg, såldes till ett par som fick ett hus med källare ritat åt sig. Det är väl tveksamt om det skulle kunna kallas källare när det bara är 11 procents lutning från gatan ner till garaget i källaren, men enligt de regler som finns i stadsplanen (och som alla arkitekter känner till) så gäller planet som källare. För att kunna bygga detta så krävdes det en mycket omfattande sprängning på tomten.

Ca 1000 kubikmeter skulle bort från tomten som är ca 950 kvm. Det motsvarade alltså att sänka hela tomten med mer än 1 meter. Vårt hus, som endast står 4 meter från tomtgränsen är delvis byggt direkt på berget. Väggarna i källaren, som är utgrävd i efterhand består till stora delar av faktiskt berg blandat med andra delar där grunden är murdt. När vi pratade med kommunen så sa de till oss att det inte fanns något att oroa sig för.

För det första var det ytterst sällan som det skedde skador i samband med sprängningar.

För det andra så skulle vi ersättas om något hände. Överskreds de satta gränsvärdena skulle sprängarens försäkringsbolag få stå för ersättningen, och blev det skador trots att gränsvärdena inte överskreds så var det byggherrens försäkringsbolag som skulle stå för ersättningen vid eventuella skador.

Vi tyckte inte om allt prat om skador för det var just skador vi ville undvika.

Året innan var man också på väg att spränga på tomten för att den skulle bli lättare att sälja. Vi hade då hemma företaget Bergsäkert som gjorde en besiktning av vårt hus. Tyvärr fick vi aldrig något skriftligt satt gränsvärde då, eftersom beställaren inte betalade sina kostnader för besiktningar och vibrationsmätare, men muntligen sa berättade man för oss att gränsvärdet var satt till 19 mm/sek för sprängningarna på granntomten.

2009 gjorde vi den hittills största investeringen i vårt hus när vi renoverade källaren, som innan hade haft rappade “pizzaväggar” och betonggolv med “flingor”. Efter renoveringen har vi nu raka innerväggar monterade innanför de egentliga väggarna med platonmatta, osb och gips, och värmeslingor i alla golv som dessutom har blivit klinkrade. Vi byggde också ett nytt badrum, med toalett och duschavdelning och bastu. Varenda fog mellan trä och trä, trä och vägg eller trä och golv, dvs alla socklar och dörrfoder, är fogade med målarfog och inte en enda skarv syntes. Det var ett gediget arbete som utfördes under renoveringen och vi var fruktansvärt nöjda! Allt var klart i augusti 2009.

I augusti 2010, ett år senare, kom en besiktningsman beställd av sprängaren, hem till oss och besiktigade vårt hus. Jag berättade om hur husets konstruktion var och att vi kändes oss oroliga för att det skulle sprängas i det berg som vårt hus var byggt i. Han trodde inte oss då vi berättade att husets källarväggar bestod av berg,trots att vi visade hur stenar stack ut ur väggarna i verkstaden.

När besiktningen var klar kompletterade vi en del detaljer som var felaktiga, och som vi ville skulle föras till protokollet. Vi bad också om att få veta vilket gränsvärde för sprängningarna som hade satts, för vi ville jämföra med de 19 mm/sek som Bergsäkert hade satt. Denna fråga fick vi aldrig svar på, och faktum är att vi än idag inte har fått ett ordentligt, skriftligt svar på vad gränsvärdet sattes till…. Ja, och så tog vi mer än 100 fotografier i och utanför huset att lägga till lika många som togs året innan.

Längs vår tomtgräns före sprängningen
Berget går ända fram till vår tomtgräns
Berget från gatan sett. Vår tomt till vänster nu.
Som mest ska drygt 5 meter berg på höjden bort
Sprängningarna har börjat

Att sprängningarna skulle sätta igång förstod vi när vi såg att en vibrationsmätare hade monterats på vår källarvägg. Vi fick ingen som helst information av byggherren och fick därför inte heller möjlighet att plocka in våra utemöbler med dynor i uterummet som gränsade mot det område som skulle sprängas. Vi hade inte ens stängt vädringsfönstrena när man började spränga, vilket gjorde att vi fick in en en otrolig mängd stendamm i huset, och dynorna till utemöblerna blev helt täckta av dammet från sprängningarna när de startade den 8/9 2010.

När vi stod nere i källaren för att känna hur smällarna kändes i huset så hörde man att det rasslade ner saker från väggarna. Jag kunde ju inte se något eftersom väggarna var inbyggda men det har ju ingen betydelse. Att det rasar saker visar ju bara att sprängningen inte var hälsosam för huset. Detta talar vi omgående om för sprängaren.

Nästa dag stod vi båda två nere i källaren och hörde hur det rasade saker innanför väggarna. Våra samtal till besiktningsman, kommunen och polisen ledde absolut ingenstans. Vi ville att man skulle göra ett stopp för att undersöka om man behövde spränga på försiktigare sätt när vårt hus påverkades så mycket. Besiktningsmannen sa att han trodde att det var ett “slag” i marken som gjorde att vår vibrationsmätare gav så höga utslag, och han föreslog att mätaren skulle flyttas. Detta motsatte vi oss naturligtvis, men vi sa att att han gärna fick montera ytterligare en mätare på vårt hus. Besiktningsmannen lovade även att ge oss instruktioner hur vi själva kunde läsa av vibrationsmätaren.

Fredagen den 10/9, var jag ensam hemma och jag vågade inte vara ensam i huset när de skulle spränga, så jag smet iväg till jobbet redan 5 i 7 på morgonen, vilket var drygt en timme tidigare än normalt. Första salvan som sprängdes gick av 10 minuter senare. När jag kom hem efter jobbet den dagen så upptäckte jag att det ligger sågspån på golvet i hela den nyrenoverade delen. Det kommer från de ursågade hålen i innertaket där vi har installerat spotlights. Smällarna har varit så kraftiga att sågspånet som legat ovanpå hålen har rasat ner. Det har även en av spotlightsen. När jag gick in i badrummet upptäckte jag att det ligger kakelflisor på golvet och när jag tittade runt ser jag att det är spruckna plattor överallt.

Jag kontaktar besiktningsmannen som berättar att han har varit där och gjort en delbesiktning utvändigt efter två höga värden men inte hittat något fel på vårt hus exteriört och hade därför låtit dem fortsätta att spränga. Han berättade också hur man läste av vibrationsmätaren vilket jag då gjorde. Och än idag är jag tacksam för att jag fick lära mig att läsa av mätaren, för det har inte varit lätt att få fram dokumentation i efterhand, vilket jag berättar om senare. Dessutom sade besiktningsmannen till oss att skadorna faktiskt kunde bli ännu större om man sprängde mer försiktigt. Detta har han två gånger senare sagt till oss. Ska vi vara tacksamma då för att man drämde i med 99 mm/sek 4-5 meter från vårt hus?

Den enda uppgiften om vilket gränsvärde som satts på sprängningarna var det värde som sprängaren gav oss, vilket var 37 mm/sek, dvs dubbelt så högt som Bergsäkert hade kommit fram till. De värden som uppmättes hos oss var följande:

De värden som översteg 37 är markerade med rött medan de som översteg 19 är markerade med orange färg. Den dagen då allt gick sönder i källaren uppmättes två värden på 93 resp 99 mm/sek!

När det gäller sprängningar så finns det förklarat hur dessa ska räknas ut enligt instruktioner i Svens Standard SIS SS 460 48 66. Formeln ser ut enligt nedanstående:
Vo beräknas genom att man bedömer grundförhållandena. Det lägsta värdet gäller lermark och det högsta värdet sätts om markförhållandena är rent berg.
Fk består i sin tur av två värden som ska multipliceras (Fb x Fm) där Fb står för byggnadsfaktor och Fm för materialfaktor. FB värdet är från 1,7 ner till 0,5 där det senare värdet står för ömtåliga byggnader såsom historiskt känsliga byggnader. Fm värdet är 1,2 ner till 0,65 där det lägsta värdet står för kalksandsten. Dessa två värden multiplicerade med varandra ger värdet Fk, som i sig är en faktor som används vid uträkningen av hela formeln.
Fd är avståndsfaktorn och den beskrivs nedan:
Dvs, den är totalt otolkningsbar när det gäller områden mellan 0 och 10 meter. För sambandet 6 som ingår i 0-10 m så anges att:an>
Vid sprängning i närområdet <10 m kan speciella problem uppstå. Dels kan ogynnsamma markförhållanden, t ex förekomst av horisontala slag, medföra stora förskjutningar, dels kan förekomst av höga frekvenser göra att större uppmärksamhet måste riktas på vibrationens utseende och en mer detaljerad dokumentation av sprängsalvan redovisas.

Det finns ju inte en chans i världen för en lekman att kunna bedöma vilket gränsvärde som ska gälla och det är därför en besiktning av en yrkesman görs och en bedömning baserad på ovanstående värden görs. Besiktningsmannen som anlitats i det här fallet har inte till oss lyckats presentera en sådan uträkning utan hävdar i efterhand att man för att kunna se om värdena överskridits måste jämföra värdena med sprängarens sprängjournal (men för att kunna se det så måste det väl ändå finnas ett satt gränsvärde…). Trots att han säger sig inte ha sett sprängjournalen har han likväl kunnat påstå i ett brev till byggherren att gränsvärdena har överskridits, både hos oss och i grannfastigheten (som gränsar på andra sidan av sprängområdet).

Helgen som kom gick vi igenom de skador vi kunde hitta, vilka främst fanns nere i källaren. Förutom alla trasiga kakelplattor på väggarna, hade halva golvet i badrummet lossnat från sitt underlag. Golvlisterna mot tre väggar av fyra hade spruckit i fogen, och på en vägg hade listen lossnat från väggen. Alla dörrkarmar och dörrfoder hade spruckit i alla fogar. I taket i garaget och i verkstaden kunde man se att det var sprickor i målarfärgen som tydde på att de betongelement som vilade på balkarna hade lyft från sin plats och ramlat ner igen. Hur det såg ut i badrum, tvättstuga och gillestuga kunde vi inte se då vi hade byggt in detta tak med ett innertak av furupanel. Men vad som tydde på att taket hade lyft även där var att köksgolvet på bottenvåningen helt plötsligt började knaka och knäppa och kännas svajigt på vissa ställen. Man behövde inte ens gå på golvet för att det skulle knäppa och det blev ganska läskigt att vara ensam hemma när det lät som om någon gick på golvet fast ingen var där. Hälften av vårt hus har källare medan den andra hälften inte har det och i alla skarvar mellan de båda delarna fanns det sprickor både i källaren och på bottenvåningen.

Vi tog, som tur var, omgående kontakt med vårt eget försäkringsbolag och berättade vad som hade hänt.

De första nätterna var jag till och med rädd för att sova inne, för jag visste inte vad som hade hänt med bärigheten i huset. Skulle någon balk i källartaket ha gått av så att hela bottenvåningen skulle rasa ner i källaren? Det var absolut ingen rolig tid!

På måndagen fortsatte man att spränga som om inget hade hänt. Då hade jag akut tagit semester för att vara hemma. Jag ville vara där och se vad som verkligen hände med vårt hus. Även Sven var hemma vissa dagar som tex på onsdagen den veckan. Eftersom sprängningarna märktes mest i källaren brukade vi gå ner när vi hörde sprängnings-signalen. Så gjorde vi också vid lunchtid på onsdagen och smällen, som kom då, lät väldigt ytlig och konstig. När vi kom upp på bottenvåningen och tittade ut genom fönstret i arbetsrummet såg vi att hela vår mur hade gått sönder. Vi hade en stor kompost som var gjuten i betong som satt ihop med muren. Den hade lyft, eftersom man sprängt sönder berget som den stod på. På komposten hade Sven precis byggt en stor spalje. Den stod helt snett och lutade dessutom inåt. Den inre muren hade kastats inåt och flyttat trädgårdsgången 10 cm inåt så att gräsmattan hade rullat upp sig. Dessutom hade saker hänt i vårt uterum och vår relativt nyputsade öppna spis hade fått en spricka längs hela framsidan och puts hade lossnat uppe på skorstenen. Takpannor som låg på muren hade ramlat sönder och då var det ändå 20 meter bort.

Sprängaren kom och ringde på hos oss och berättade vad som hade hänt. Det var sista gången vi pratade med honom.

Sprängningen är klar. Det här är resultatet:

Vad hände nu då? Hände alla de där sakerna som man hade lovat innan sprängningarna? Absolut inte!!

Vi lyckades få hem en person från vårt försäkringsbolag men det var allt som hände. Det kom i alla fall ingen granne och bad om ursäkt för det inträffade. Tvärtom ville de inte låta oss få en efterbesiktning utförd då de inte var säkra på att de var klara med sprängningarna. Det fanns överhuvudtaget inget vi kunde göra för att övertala dem trots att kostnaden för en besiktning var 2 500:-.  Då vi ville få skadorna åtgärdade (vi hade inte vågat använda badrummet i källaren sedan i september) beställde vi till slut själva en efterbesiktning som utfördes av den person som gjort förbesiktningen och som arbetade åt sprängaren. Vår handläggare på försäkringsbolaget sa till oss att vi skulle fråga besiktningsmannen om han trodde att konstruktionen hade tagit skada av sprängningen. Oj, vad naiva vi var!

Efter att ha legat på besiktningsmannen för att få ett protokoll, fick vi veckan före jul (då hade det redan gått nästan 4 månader sen sprängningarna) äntligen protokollet, tillsammans med en nästan 3 ggr så hög räkning som vi hade fått muntligt pris på skulle kosta 2500:-. Vid efterbesiktningen använder man sig av samma protokoll som vid förbesiktningen men man för upp de skillnader man hittar med röd penna. I besiktningsprotokollet fanns enbart ett fåtal av de skador som uppkommit noterade. Dessutom förklarades de spruckna kakelplattorna i badrummet med att vårt badrum var felbyggt. I ytterhörnen på en avdelande vägg i badrummet hade kakelplattorna sågats i 45 graders vinkel och fogats med vanlig keramikfog, medan besiktningsmannen menade att silikonfog skulle ha använts. Vi har frågat varenda hantverkare som kan något om plattsättning om det är fel, och man skrattar när jag påstår att besiktningsmannen skrivit att man ska använda mjukfog i ytterhörnen, ja, jag var till personen jag talade med på Byggkeramikrådet sa att “det var det värsta skitsnack han hört”. Men i en bilaga till protokollet som vi långt senare fått via vårt försäkringsbolag står det att läsa:

Den äldre oarmerade muren som angränsar mot arbetsplats har fått skjuvpsrickor vid anslutningen mot integrerad kompost. Fogsprickor har uppstått i hörnvinklar i ett kaklat utrymme i källaren. Här har dock vanlig fog istället för elastisk silikonfog som brukligt är, använts i hörnen. Detta förfarande innebär att dessa ofta spricker av naturliga orsaker med tiden eftersom inte husets rörelser kan tas upp i ett elastiskt material. Det är brukligt och allmänt känt hos yrkeskunniga att elastisk fog ska appliceras i hörnviklar i kaklade utrymmen. Fastighetsägare hävdar dock att fogar i kaklade utrymmen ej skall vara elastiska. Fastighetsägaren hävdar också att en större mängd hårfina sprickor uppstått liksom en mycket stor mängd andra defekter som drabbat fastigheten under perioden för markarbetena (ny golvknarr, lutande tak mm).
Noterbart är att fastighetsägaren för egen del synat byggnaden på ett mycket kritiskt sätt efter utförda markarbeten. Det kan konstateras att motsvarande granskning inte utfördes av fastigheten av ägaren innan markarbetena påbörjades. Fastighetsägaren ger intrycket av att söka överföra samtliga defekter som finns i byggnaden på utförda arbeten.
Besiktningar i dessa sammanhang utför i enlighet med Svensk Standard SS 460 48 66. Det är av stor vikt att för- och efterbesiktning sker på ett likartat sätt för att på ett objektivt sätt försöka klarlägga om förändringar sker mellan för och efterbesiktning. Som framgår av förklaringstexten i bilaga 12, utförs av naturliga skäl inte en fullständig dokumentation av hårfina och mikroskopiska sprickor (bland annat därför att de flesta sprickor varierar över tid med tiondels millimeters noggrannhet, beroende på material, temperatur, luftfuktighet mm). Sprickor uppstår normalt över tid och sannolikt har en mängd dylika smärre sprickor även funnits innan påbörjade markarbeten. Naturligtvis kan det inte uteslutas att vissa hårfina sprickor uppstått under perioden för markarbeten. Vibrationsnivåerna har trots allt varit betydande i den aktuella fastigheten. Merparten av de defekter som påtalas är dock av kosmetisk karaktär. Inga allvarliga defekter som påtagligt belastar byggnadens konstruktion eller mycket grova sprickor med förskjutningssymptom) har inte heller uppstått. För övrigt bedöms byggnadens skick vara av normal karaktär med avseende på byggnadssätt, konstruktion, materialval, ålder mm.

Så här enkelt var det för sprängaren att slippa ifrån sitt ansvar. Vi förstår ju att det retade besiktningsmannen rejält när vi tog oss friheten att notera alla de uppenbara skador som han inte hade noterat i protokollet. Men vi blev uppriktigt förbannade när han så uppenbart ignorerade att notera de saker som var så tydliga. Inomhus hade han noterat en spricka i väggen i hörnet i gillestugan, två fogsprickor i matkällaren och en i verkstaden samt de sprickor som blivit i golvet i garaget. Att tex innertaket i ett av sovrummen ramlat ner och hängde löst, eller att varenda dörrkarm i källaren hade spruckit lyckades han gå rakt förbi. Och att vi skickade brev angående förbesiktningen, som vi också gick igenom noggrannt hade han mycket lämpligt förträngt.

När en kakelplatta spricker så spricker den. Det händer inte att sprickor i kakelplattor ökar eller minskar beroende på luftfuktighet eller något annat. Att vissa plattor spruckit på längden och andra på tvären, eller att somliga “bara” hade fått sprickor, tyckte besiktningsmannen var väldigt olikt en sprängskada. Men att ett badrum skulle ha 35 självspruckna kakelplattor efter ett års användning är helt orimligt. Likaså att halva badrumsgolvet skulle ha “självlossnat”. Men genom att förringa skadorna kan man ju också slippa att åtgärda dem. Det intressanta är ju att de skador som är noterade har inte heller blivit åtgärdade av de ansvariga heller. Och slutligen är det inte troligt att vi självmant skulle vilja göra om vår ett år gamla badrum bara för att vi hade tröttnat på det. Så himla kul var det inte att ha hantverkare hemma hos sig i fyra månader som var fallet när vi renoverade källaren.

För övrigt var det så mycket fel i protokollet avseende datum (efterbesiktningen gjordes tex före sprängningarna enligt datumen) och vem som var beställare, så vi krävde att få ett korrekt protokoll, vilket vi aldrig fick.

Veckan efter vi hade fått besiktningen gjord, blev vi kontaktade av byggherren. För att visa sin goda vilka för grannarna hade de bestämt sig för att bevilja alla grannarna en efterbesiktning mot att vi i gengäld skrev på ett papper där vi godkände att ingen ytterligare besiktning gjorde i det fall att de måste spränga ytterligare. Grannarna började bli smått irriterade eftersom ingen ville elda i sina öppna spisar förrän provtryckningarna gjorts av skorstenarna. Jag kontaktade kommunjuristen som sa att om vi skrev på ett sådant papper så skulle det troligtvis vara juridiskt bindande. Däremot hade han inga som helst synpunkter på byggherrens beteende. Jag vet inte om någon granne skrev på pappret, men vi gjorde det inte.

Vad man kan lära sig av det här är att om en granne ska spränga, så ska man själv bekosta en besiktningsman som kommer hem och gör en för- och efterbesiktning av sin fastighet. Detta för att försäkra sig om att man själv är beställare och inte behöver förlita sig på en besiktningsman som är anlitad av den som spränger eller av byggherren.

Vårt försäkringsbolag fortsatte att jaga sprängaren för att kunna göra en skadereglering. Men sprängaren vägrade att anmäla skadan till sitt försäkringsbolag, vilket gjorde att vi inte kunde gå vidare. Vi kunde ha drivit det hela mot byggherren, men eftersom de hade samma försäkringsbolag som vi själva har så kändes det onödigt. Men hade vi gjort det så hade det blivit byggherrens ansvar att ta fram all dokumentation. Nu fick vi försöka själva, och vi fick inte mycket hjälp av byggherren själv. Byggherren påstod att sprängaren hade erbjudit sig att reparera våra skador och att vi hade tackat nej till detta. Av försäkrings-bolaget fick vi reda på att sprängaren påstått att inga skador överhuvudtaget hade uppstått under sprängningen. Detta trots att han kommit och ringt på hos oss efter att han sprängt sönder vår mur, vilket var sista gången vi såg honom.

Vad vi fortfarande saknade var en utskrift av vibrationsmätningarna, samt den bedömning av gränsvärdet som besiktningsmannen angett, samt den faktiska sprängjournalen som en sprängare enligt lag är skyldig att föra under sprängarbetet. Dessutom ville vi ha ett korrekt daterat besiktningsprotokoll. När vi frågade byggherren efter detta fick vi till slut en svartvit kopia av besiktningsprotokollet och ett besked om att vi själva fick kontakta sprängaren och besiktningsmannen. Vi fann det mycket märkligt att byggherren hade så lite koll de saker som han faktiskt är ansvarig för som byggherre, att han inte kunde producera dessa dokument till oss.

Till slut efter att ha varit i kontakt med byggherren samt den kvalitetsansvarige för bygget vände vi oss till kommunen, som ju beskrivit alla regler som skulle följas i samband med byggrådsmötet som hölls efter att bygglovet erhölls. Med deras hjälp fick vi äntligen utskriften från vibrationsmätaren och kunde konstatera att de noteringar vi skrivit upp stämde med utskriften. Vi fick även en kopia av polistillståndet för sprängningen samt kopia av ett brev från besiktningsmannen ställt till byggherren redan den 19/9 vilket var 2 dagar efter att sprängningarna upphört men flera månader innan efterbesiktningarna gjordes. I brevet står att läsa:

Vid mätpunkt 4 och 5 har överträdelser av den maximalt tillåtna svängningshastighet under aktuell period registrerats som föranletts av utförda begsprängningsarbeten. Vid övriga mätpunkter har inget övertramp noterats. Maximalt tillåten nivå anges i Svensk Standard SS 460 48 66. Vibration och stöt – Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader. Kontrollera och jämför uppmätta vibrationsnivåer enligt rapport nedan, med sprängjournal som upprättas av bergsprängningsentreprenören.

När besiktningsmannen senare hävdar att han inte kan skriva ner om värdena har överskridits utan att ha sett sprängjournalen så verkar han inte komma ihåg att han redan har skickat brevet, som jag citerat högre upp, ett år tidigare.

Nå, det mest spännande av allt var ju att läsa sprängjournalen när vi fick den tillsänd oss. När man vet att alla är intresserade av sprängjournalen så är ju det minsta man kan göra att fylla i vibrationssiffrorna korrekt i protokollet. Om en sprängjournal förs korrekt så antar jag att man går runt till alla vibrationsmätare efteråt och läser av värdena. I alla fall gjorde de så vid vår mätare. Men när man ser de här siffrorna som finns i protokollet så är det ju märkligt hur många gången man har läst fel på vibrationsmätarna.

Vi är ju inga experter, men vi har förstått så mycket att mängden dynamit i kombination med hur denna laddas i marken och i vilken ordning den smäller av är det som är avgörande för hur bra en sprängning går. I polistillståndsansökan angavs att man max skulle använda 43,2 kg i en samverkande salva. Det mesta som sedan finns antecknat i protokollet i en samverkande salva är hälften, alltså 21 kg. Då är det ju mycket spännande att veta hur mycket som behövs för att få bort 1000 kubikmeter berg.

Enligt kartan är sprängområdet 15 x 20 meter. Tomten är ca 22 meter bred. Grannens till vänsters hus ligger 4,5 m från tomtgränsenoch vi (som bor till höger) har vårt hus 4 meter från tomtgränsen.

Enligt sprängplanen så skulle sprängområdet delas upp i 25 bitar, dvs 5 x 5 rutor. Enligt ovan skulle då rutorna blir 3 m breda och 4 m höga. Vårt hus ligger på den högra sidan och sedan finns det en granne på vänstra sidan också.

För de tekniskt intresserade….

Och så här mycket var avsikten att ladda på…..

Och den här tändordningen skulle användas…..

Enligt den inlämnade kartan skulle det sprängas i 25 rutor. De faktiska sprängningarna blev 27 st. Detta efter att besiktningsmannen hade sagt till sprängaren att borra nya sömmar mot vår tomt efter de höga värdena som uppmättes. Tyvärr hjälpte inte det utan även vår mur sprängdes sönder. Men i stort sett kan man ju säga att den inlämnade sprängplanen hölls ganska väl.

Det som är spännande att notera i protokollet är att av totalt 27 salvor så ligger 16 av de salvorna inom 6 meter från vårt hus. Med tanke på rutornas storlek så innebär det att man använde 16 av de 27 salvorna för att spränga de 5 rutorna närmast oss. Likaså mot grannen på andra sidan så var 9  av de 27  salvorna mellen 6-8 meter från deras mätare. Eftersom vi vet att man sprängde ända in till vår tomtgräns (vilket är 4 meter från vår mätare) så måste dessa 9 salvor ligga i de 5 närmsta rutorna mot grannen. Om man spränger 16 + 9 (=25)  salvor i de 10 yttersta rutorna så har man endast 2  salvor kvar för att få bort berget i de resterande 15 rutorna. Detta anser vi är ett klart bevis på att sprängaren har fuskat med sprängjournalen genom att ange ett felaktigt avstånd till våra fastigheter så snart ett vibrationsvärde är för högt. För att göra det hela ytterligare värre anges 3  av salvorna ha legat 6 meter från oss samtidigt som de legat mellan 6 till 8 meter från grannens tomt. Detta är fysiskt omöjligt när det är drygt 30 meter mellan våra hus. Då skulle rutan som sprängdes vid dessa tillfällen vara 18 meter bred dvs bredare än hela det angivna sprängområdet.

Om någon kan hjälpa oss att bedöma om den angivna mängden dynamit, laddad enligt uppgifter ovan klarar av att spränga bort mer än 1000 kubikmeter berg så tas den informationen tacksamt emot.

Idag är statusen den att vårt försäkringsbolag har skickat vidare ärendet till sin regressavdelning som kommer att driva ärendet mot sprängarens försäkringsbolag. Vi har gjort allt vi har kunnat, genom att samla in information (dokument mm) samt försett försäkringsbolaget med ordentliga skadefotografier.

De övriga skador som finns i huset kommer vi aldrig att få ersatta, och får åtgärda själva. Därför har jag nu putsat om den öppna spisen i uterummet, som sprack (finns protokollfört men….). Vi kommer aldrig att bli ersatta för den tid vi lagt ner eller det lidande vi har fått utstå. Och jag skulle inte önska att detta hände med min värste ovän.

Så slutsatsen är att bråka utav bara den om det är någon som tänker spränga jämte din bostad, och om du inte kan hindra sprängningen, se då till att göra en egen besiktning så att du inte råkar ut för oseriösa personer som gör allt för att klara sitt eget skinn.

Hansa Konsult, Hansa Konsult AB, Markströms Dyk & Sprängteknik, Markströms Dyk och Sprängteknik, BEF, Bergsprängnings Entreprenörernas Förening

Comments

  • Jag tror att det är vanligt att man i gruvor räknar med 0,2-0,3 kg sprängämne/ton berg. Vanligt gråberg väger typiskt 2,7-3,1 ton/m3 men malm väger ju oftast mer. Ortdrivning kräver sannolikt mer än pallsprängning. Det ska nog gå att spränga försiktigt nära byggnader men sprucket berg kan ju göra situationen svårbedömd och här har de ju uppenbarligen varit vårds- och ansvarslösa. Borde ju vara ett fall för rätten, hoppas ni kan få stöd från er hemförsäkrings rättsskydd.

    • Hej Martin!
      Det tog ett årinnan försäkringsbolaget gick med på att ersätta skadorna och då fick vi en ny mur i tomtgränsen och omkakling av badrummet. Resten fick vi bekosta själva.
      Men inget ont som inte har något gott med sig. När vi fick betala själva så kunde vi lika gärna se till att få valuta för pengarna, så vi tog bort de trasiga murarna och byggde en pool!
      När vårt försäkringsbolag sedan regressade med sprängarens försäkringsbolag så erbjöd de 10 000 för ett ett år gammalt badrum med bastu.
      Gått vidare men glömmer aldrig, såsom det är när man har blivit väldigt dåligt behandlad.
      Må gott!
      Pernilla

  • Detta var en otäck och lärorik historia. Den väldiga bergmassan alldeles inpå andra hus borde vad jag förstå ha hanterats med ytterst försiktighet. Med en långsam intervallsprängning, s k snigeldynamit eller liknande.
    Två frågor dock: Finns det några som helst regler kring byggherrens/sprängarens eventuella skyldighet att för- och efterbesiktiga? Finns det några krav på besiktarens kompetens? Och om man tydligen bör ha en egen besiktningsman finns det då någon möjlighet att få merkostnaden för detta betald av någon annan?

    • Hej Torsten! Jag är ju bara en autodidakt expert men som svar på dina frågor så skulle jag säga att ja, det finns regler för när man måste besiktiga grannarnas hus vid sprängningar (om man spränger med dynamit). 50 meter gäller om det är berggrund och 100 meter om det är lera.

      Vad det finns för krav på besiktningsmannens kompetens vet jag inte, men däremot finns det ingen intresseförening eller organisation som står bakom besiktningsmännen, och det gör ju att det inte finns någon sammanhållning. Det finns det däremot för sprängare. BEF är sprängarnas intresseorganisation, men deras jobb är tydligen att hålla varandra bakom ryggen. Jag hade ju kunnat tycka att de hade kunnat vidta sanktioner mot sin medlem (det är ju inte svårt att dra slutsatser av den dokumentation som jag har att sprängningarna inte sköttes professionellt), men deras kommentar när jag kontaktade dem var att så länge han inte blir fälld i domstol, så vill de inte göra något.

      Jag tror inte att man kan kräva att någon ska betala om man själv väljer en egen besiktningsman, men i vårt fall hade det definitivt varit värt pengarna det hade kostat. Men det är av erfarenheter man lär sig. Vi var naiva att tro att en besiktningsman var opartisk i alla lägen, något som visade sig vara helt fel.

      Det är mycket som är “sant” på pappret, men som i verkligheten blir helt annorlunda. Således fick vi vänta i 3 månader på att få en efterbesiktning av huset, trots att reglerna säger att det omgående ska göras en besiktning om skador uppstår. För oss gick det så långt att vi fick ett ultimatum om att OM vi ville ha en besiktning tidigare så skulle vi skriva på ett papper att vi inte kunde hävda skador om man var tvungen att spränga ytterligare.

      Hoppas att du fick svar på dina frågor!
      Hälsningar
      Pernilla

  • Hej Pernilla,
    har viss erfarenhet av att spränga berg och jag måste informera dig att det med största sannolikhet även uppstått sättnings- och sprickskador I era gjutna grundmurar/anslutning till berg och murade väggar. Har ni inspekterat dessa efteråt ? Problemet med sprickor under mark är potentiell fuktinträngning. Likaså sprickor I murade väggar, där sprickor uppträder både mitt I tegelstenar och I fogar. Sen att det fortsätter att knaka o braka I ditt köksgolv pekar på att det bärande bjälklaget för detta har förändrats uppåt eller nedåt för visa delar och då uppstår kraftiga spänningar i träkonstruktionen som ger dessa ljud.
    Summerat så får jag uppfattningen att det har använts för höga laddningsdoser. Här borde man använt mindre doser och betydligt fler laddningar.
    Sen kan man ju fundera om det överhuvudtaget borde vara tillåtet att utföra en så omfattande sprängning av berg med så små avstånd till omgivande byggnader. Har t.ex. någon av de andra grannarna fått skador på sina hus ?

    • Hej Kenneth!
      Tack för dina kommentarer. Det är inte tu tal om att sprängningar inte borde tillåtas i så tättbebyggt område. Vad som är än värre är ju att ansvaret läggs på en byggherre som säkerligen inte har kompetens inom geologi, och som anlitar en sprängare som tänker ekonomi. Jag tycker att varje kommun ska ha en anställd miljöperson som ska göra riskbedömningen så att såna här saker inte kan inträffa. Vårt största problem är att de 4 metrarna mellan tomtgränsen och vårt hus består av berg, och det är helt klart att detta har fått många nya och djupa sprickor. Min man kunde ju för hand plocka bort hur mycket trasigt berg som helst som låg i dagern inne på vår tomt. Innan våra grannar kom så långt att de kopplade in sitt dagvatten på ledning, rann allt vatten ner i marken och hamnade i vår verkstad. Detta hade aldrig hänt innan sprängningarna. Våra grannars kommentar var att de tyckte att vi skulle se över vår dränering :-(. Men som en hantverkare sa, så kan vi leva med det, då det inte är någon stor mängd och vi inte har organiskt material i väggen. Men det oroar mig en hel del att resten av källaren (badrum, bastu och gillestuga) har klätts in med innerväggar (med plåtreglar) och det kan ju ta ett tag innan man upptäcker om det blir blött där.

      Grannen på andra sidans hus står uppe på berget och påverkades inte alls på samma sätt som vi gjorde, inte minst sedan man konstaterade att det var något “slag” i berget precis utanför oss. De fick ju inte heller lika höga vibrationsvärden.

      Jag la ut det här inlägget för att visa att de lagar och förordningar som finns är mycket enkla att sätta ur spel om man bara vill, trots bevisligen förfalskade sprängningsprotokoll. Om vi någon gång i framtiden hamnar i samma situation så kan du vara helt säker på att vi kommer att anlita en oberoende besiktningsman så att vi inte hamnar i en sits där man bortförklarar skadorna och hävdar att vi försöker få vår fastighet reparerad på sprängarens bekostnad. Helt absurt!
      Hälsningar
      Pernilla

  • Kontentan är att Bergsäker är den sämsta firman när det gäller besiktning och vibrationsmätning. Ingen av dem som jobbar har utbildning för sitt jobb, de är franchaisföretagare. Hade det varit Nitro Consult hade bilden varit väldigt mycket annorlunda. Dessutom ska aldrig sprängfirman betala för besiktning, då blir de jäviga. Sprängfirman verkar dessutom vara av kvalitén Åsanisse. Hälsar Mikael på Modéns Bergsprängning Eft AB.

    • Hej Mikael! Tack för din åsikt! Den värmde! Inte ens BEF har stake nog att ta ställning “utan en polisdom”, när de skulle kunna ta ansvar för sina medlemmars agerande och se till att ett medlemskap i BEF är en kvalitetsgaranti, vilket det inte är nu.
      Det var inte Bergsäkert som gjorde besiktningen (de gjorde en något år innan men då blev det inte sprängt), utan en liten enmansfirma som heter Hansa Konsult.
      Hälsningar
      Pernilla

  • Du verkar tro att man slaviskt följer sprängplaner oavsett de nya förutsättningar man får efter varje salva. Så fungerar det inte. Man anpassar hela tiden nästa salva beroende på vibrationsvärden och respons från berget och det har även delladdats mycket för att försöka få ner vibrationerna. Arbetat skall utföras. Går saker sönder så repareras det efteråt. Sprängarbasen bad om att ersätta er för skadorna. sprängningen har gått rätt till och sprängarbas har varit väldigt försiktig iom att han har delladdat. Och ju närmre man kommer en fastighet desto högre vibrationsvärden får man ha. Synd att ni inte tackade ja till sprängaren när han bad om att få ersätta er. Det hade löst allt.

    • Hej och tack snälla för dina kommentarer!

      Precis som du säger så borde man anpassa sprängningarna utifrån de förutsättningar som finns. Därför är det anmärkningsvärt att sprängaren trots detta till punkt och pricka följde den förutbestämda sprängplanen, med den enda korrigeringen att han borrade en ”söm” mot oss dagen innan han sprängde sönder vår källare. Så den sömmen var ju inte så mycket värd.

      Det intressanta med mätvärdena är ju att ALLA höga värden är markerade som att de skedde NÄRA vårt hus. Och salvor som även gav grannen höga värden, är angivna som att de låg nära oss SAMTIDIGT som det låg nära grannens, TROTS ATT DET ÄR DRYGT 30 METER MELLAN HUSEN. Av de totalt 27 salvorna så låg ju enligt sprängjournalen 25 av dessa mellan 6-8 meter från vårt hus eller 6-8 meter från grannens hus. Då krävs det ju en SJUJÄKLA SMÄLL för att spränga bort resterande berg på ett område på 14×20 meter med 2 salvor, eller hur? Och det förstår ju även du att det inte var så det gick till…

      Det framstår ju som du är insatt i ärendet, men tydligen inte tillräckligt. Vi hade också tyckt att det hade varit en bra lösning om sprängaren hade erbjudit sig att ersätta skadorna. Då hade ju vi sluppit all den frustration och administration som vi tvingades att ta oss igenom. MEN DET HÄNDE JU ALDRIG. Vi har överhuvudtaget inte sett till skymten av honom sedan den dagen han ringde på och berättade att han sprängt sönder vår mur. Så, så var det med den saken! Allt annat är bara lögner från en person som för mig framstår som en dålig förebild för sitt yrke, helt enkelt!

      Hälsningar
      Pernilla

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.