En dag i januari så bad jag Sven att släppa av mig vid Stadsmissionens affär när vi var på väg till Tippen. Jag tyckte det var mycket roligare än att slänga skräp. Det första jag såg när jag kom in var två små barnfåtöljer som stod där. Jag frågade vad de kostade och fick veta att de kostade 30:-/st!!! Så jag köpte dem på stubben och väntade tills Sven kom och hämtade mig och fåtöljerna.
De hade båda något slags fodral i något tyg från slutet av förra seklet, som man tog bort med hjälp av en dragkedja i ryggen. När man tog av det så såg vi att det var en rosa och en blå fåtölj. Tyget man hade valt var kanske inte det bästa för att klä en möbel och det syntes ju också på tyget och alla revorna.
Sven började genast att plocka isär stolarna medan jag fick plåta så vi mindes hur det såg ut. Det bästa var ju att det var två stycken så då hade man en kvar att titta på sen. Vi vet inte om det var en tidskapsen men instucken i stolen hittade vi 5 pfennig från 1989. Om det betydde att den var från Tyskland och omklädd 1989 vet vi inte, men man skulle ju kunna tro det.
Vi letade reda på skumgummi men hittade bara tjock. Den tunna, på 1,5 cm fick jag handla en stuv dyrt hos en tapetserare i Kristineberg. Likaså hade vi svårt att hitta kartong. Vi köpte gråpapp på Hornbach som vi limmade i hop men det var fortfarande för ostadigt för bakdelen. Men på Panduro hittade jag en stor kartongbit som jag fick Sven att hämta mig för att få hem. Den tiden är länge förbi när jag själv släpar hem den ena mer skrymmande saken än den andra och med barnvagnar som är så fullastade att de knappt går att dra.
Men nu kunde vi i alla fall göra klart det sista, som var att klä armstöden med kartong och framsidorna på armstöden och ryggen skulle ha en vadderad tygklädd bit som skulle sys fast. Det gällde att tänka både en och två gånger i vilken ordning allt skulle göras.
Eftersom vi skulle ge den till Ella, så vågade vi inte oss på några extravaganser när det gällde mönster på fåtöljen. Ella har föräldrar med väldigt strikt smak, och enfärgat är bäst. Så en potatis-rosa färg fick det bli i ett möbeltyg från Stoff och Stil.
Vi började med sitsen men sedan så blev det inte så mycket mer gjort eftersom jag fick influensa men sedan fick vi i hop fåtöljen lite till innan det var dags för Sven att få vinterkräksjuka och jag följde efter en vecka senare. Men igår kväll så blev den äntligen färdig.
Det roliga var att jag har en sökning på Facebook på fåtöljer för jag letar efter en vuxenfåtölj till vardagsrummen och en dag fick jag se den här annonsen. Jag skrev till personen och frågade om det fanns någon historia bakom fåtöljen och berättade om mina. Men det var tydligen inte så intressant att svara för jag har inte hört något sedan dess.
Sen kan man ju undra vad det här kalaset kostade, och hade det varit på den gamla goda tiden så hade det legat en massa skummgummi här och där men det gjorde det inte längre, så det blev vi tvungna att köpa. Det kostade väl ca 250:- med min svindyra stuv, och så tråd. Tyget kostade 220:- och kartongen kostade 75. Ja och så kostade ju fåtöljerna 60:-. Så cirka 600:- gick det loss på. Nu blev det bara en, och jag tror att Sven åkte iväg med resten till tippen idag. Så Ellas blivande syskon får turas om med Ella att sitta i stolen helt enkelt.
Så, nu saknas bara bilder med Ella, så vi åker väl ner till Linköping och lämnar över fåtöljen och tar några bilder. Jag hann ju knappt sätta ner den på golvet så satt hon redan i den! En lyckad present med andra ord!
