Sven hade bokat rum på Comfort hotell en natt. Vi frågade om det gick att förlänga och det gjorde det för 1450:-. Vi sa att vi skulle kolla rummet först. (Det som fick oss att bestämma oss var den sena utcheckningen på söndagar (kl 18) så vi kunde lämna bagaget.) När vi sen bokade en natt till kostade det bara 1100:- så det var ju bra att vi väntade!




Sen skulle vi gå och äta i ”Köttbyn”, men helt plötsligt började jag må jätteilla. Troligen var det den långa tågfärden, stillasittandet och det snåla matintaget som gjorde det. Så Sven sa, den här restaurangen? Och jag sa: Yuck! Och så höll vi på. Jag kallsvettades och mådde illa som bara den. Sen satte vi oss ner och tog ett glas vin och sakta började det släppa, men vi gick och letade efter en annan restaurang någon helt annanstans.

Bredvid restaurangen vi hade siktat in sig på var det någon form av öppning av en möbelaffär. Vi gick in och fick champagne och chips och godis. Och vilka fina möbler det fanns! Sven ville köpa ett fårskinn till Ella och jag insisterade att lämna med mitt Medmera-kort eftersom vi såg loggan till Coop. Konstigt nog fungerade det inte.







Ja, och så fick vi då äntligen plats på en restaurang. Vi har sagt länge att vi vill äta en god bit kött, och det var vad vi gjorde. Sven käkade oxfilé och jag entrecote (350 gr). Till det pommes och bea som jag knappt rörde. Det var väl inte det häftigaste restaurangbesöket vi upplevt, men mätta var vi när vi gick därifrån och fulla med proteiner.


Granne med hotellet fanns en — Tada! — Lidl. Kan ju vara spännande och se hur lik den är tänkte vi. Förutom vinet så var de ganska lika. Men jag hittade den allra finaste pepparkaksburken och vågade inte chansa på att den skulle komma till Sverige! Så den köpte vi plus en massa snarr för det var den tiden på dygnet. Sen gick vi raka vägen hem och la oss. En lång dag var slut!

