När vi bodde i radhus hade vi en städdag på våren och en på hösten. Punkt slut. När vi bor i eget hus så börjar väl höststädningen i september och slutar när allt är översnöat så man inte kommer åt det, eller när det är så kallt att man inte vill sticka ut nosen.
Men än är det “varmt och skönt ute” och det är fortfarande ganska fint i trädgården. Särskilt vissa av rosorna blommor på för fullt nu.
Det är så mycket som ska tas om hand nu. Alla chiliplantor som har kommit igång. Vi kan inte spara alla och det räcker med att sätta in dem i uterummet så kommer alla att ha löss inom några dagar. Men samtidigt så är det så synd att bara kasta dem. Vi upptäckte ju att de plantor vi sparade från förra säsongen har burit massvis med frukt i år. Och både chili och paprikor är fleråriga….
Men ska de in i uterummet så måste de planteras om i krukor som får plats där inne. Det är krukor och jord överallt känns det som…
Ibland blir det tråkigt med trädgårdsarbete, och det är när man inte kan bestämma själv vad man ska göra. Till exempel kan jag inte klippa ner alla funkiorna för det är så fullt i komposten att vi bara måste tömma facket med färdig mull först. Och det är ju inte så himla kul även om man blir stolt över att ha tillverkat 10 skottkärror med fin och nyttig mull själv, istället för att köra allt till tippen och sedan åka och hämta jordsäckar med lastbil….
Och Sven tog hand om den sorgligaste delen av höststädningen.
Förra året hade vi nog kunnat ha haft vattnet kvar tills nyår, så varmt var det ute. Men det är inte så mysigt att gå upp ur vattnet när det är minusgrader ute.
Frågan var nu om vi skulle få fram poolplåtarna som vi byggt in med skärmväggen. Det var lite trångt men vi fick ut dem, och i vår ska vi ställa dem rätt och så syns de inte alls. Och när plåtarna försvann så fanns det helt plötsligt plats att gömma en massa andra saker där bakom skärmarna. Och jag tror att de kommer att bli ganska skyddade från snö också. Vi kommer att ta en rövare med fikonträdet. Går det så går det….
Alla grönsaker vi har odlat i år. Det är en massa kålsorter och broccoli och brysselkål. Allt tar en ryslig massa plats, och det är mycket skrik för lite ull när nedan var det enda vi fick i kålväg. Visserligen fruktansvärt gott i vår lammfärslåda med kål, men jag skulle nog inte tagit med det andra huvudet som inte hade stängt sig för det var som att tugga på bananblad….
Om inte annat så har jag en profilbild när jag vill byta….
Det var inte bara kålen som var en besvikelse. Det gick inte så bra med bönorna heller. Men jag har nog tillräckligt med utsäde till nästa år. Dom är vackra att titta på i alla fall, även när de växer.
Och så lite fina bilder i kvällssolen
Och sen på söndagen fortsatte jag själv, medan Sven åkte ner och hjälpte sin mamma att släpa in sin stora agave och tömma hennes damm. Jag fortsatte att plantera om. Tex fick de 4 överblivna bokplantorna komma ner i jorden, fast med rötterna kvar i sin kruka..
Jag gjorde såna där idiotgrejer som bara jag kan hitta på. Tex polerade jag locket på vår dynlåda i plast med båtvax för att den inte skulle blekna. Jädrans vilken skillnad det blev!
När Sven kom hem tog vi itu med att ta hand om alla vindruvorna. De är vita och har en kärna i varje, vilket gör att det i alla fall inte går att göra russin av dem. Vi klippte av klase efter klase och det tog aldrig slut. Till sist hade vi 4 10-liters hinkar fulla med vindruvor! Helt galet. Förra året gjorde vi cider på dem, och blandade dem lite med äpple (man måste fylla på i dunken när man tömmer ur bottensatsen…) Nu fick vi ihop 13 liter druvsaft (den var god!) och så plockade vi ner våra 15 päron och juicade dem också. Nu ska vi bara försöka få tag på ciderjäst innan det börjar vildjäsa av sig självt!
Så nu ska alla mina grodor flytta inomhus så att de inte smulas sönder under vintern oavsett om de är gjorda av järn eller inte. Här ligger de och väntar på att få sin vinterförvaring.
