Förra gången jag var på Symässan för några år sedan var jag inte redo! Jag hade lagt allt vad sömnad och stickning åt sidan sedan decennier sedan. Då bestämde jag mig för att inte komma hem med en enda syrelaterad vara och lyckades nästan. Det blev en liten stuvbit, men sedan köpte jag sopborstar, glasögonputs och whiskeyfudge. Men i år var jag redo!!!
Med min nya röda symaskin från Lidl, som till och med kan sy overlock-söm, känner jag mig redo. Och det hela blir ännu bättre nu när jag ska få en liten syvrå i Eriks gamla rum. Men man behövde inte gå många meter för att se att man var hopplöst distanserad. Där stod symaskinerna och sydde för sig själva, så man kunde göra annt under tiden, kanske kolla på Så mycket bättre, vad vet jag…. Och priserna var inte riktigt de samma heller.
Något som är himla svårt att hitta idag är mönstrad bomullsjersey så att man kan sy sig egna toppar. På mässan fanns det fullt, men det var mest barntyger i alla möjliga mönster, men inget som passar en gammal tant som mig. Jag hittade ett enda snyggt tyg, men tyvärr var det redan uppsytt så jag blev tvungen att köpa den färdiga toppen istället! :-). Ståndet jag handlade ur tillhörde Marianns Systuga i Västerås där man också kunde gå på sykurser över helgen.
Det var tydligt att det fanns tre olika typer av tyger. Dels fanns det hur mycket färdigklippta tyger som helst för de som vill syssla med patchwork. Det var nästan så man blev galen. Fattar ni hur många olika sätt det finns att sy på. Här är bara några exempel på vackra arbeten jag såg!
Men det var inte förrän jag hamnade i Bali Batiks stånd som jag inte kunde hålla mig längre! Vi ska ju ställa in en säng i Eriks gamla rum, så jag vet ju att jag “måste” sy ett överkast till. Och alla dessa batikmönstrade, färgglada tyger, gick helt enkelt inte att motstå!
Min hjärna fick kortslutning men till sist tror jag att jag räknade rätt och så skulle jag välja ut 8 olika tygbitar som var 50 cm x 110 cm, där varje bit skulle ge 8 rutor, totalt 64 rutor på 25×25 cm vardera. Och som jag valde. Nina gick därifrån och tittade på annat. Till sist hade jag valt ut nedanstående tyger. Vad tror ni? Blir det snyggt?
Jag fick ett nionde tyg på köpet så då blev jag tvungen att välja ytterligare ett tyg bland alla. Om man vill köpa dessa tyger så går man med fördel in på Annas Batiks hemsida.
Lite jobbigt blev det en stund senare när jag kom fram till montern tillhörande Garn & Tyghörnan i Lidköping!
Jag passade på att köpa en ännu bättre kniv att skära tyget med. Har man en gång börjat skära tyg så kan man inte sluta. Det blir så mycket bättre än att klippa med sax, hur bra sax man än har. Jag köpte den sista och sedan blev det inte lika roligt att gå runt på mässan, för jag fastnade i allt!
Det andra som man sålde var 60-tals inspirerade barnklädstyger. Åh, vad det är jobbigt att gå på symässa helgen innan man får veta om det är en kille eller tjej som ligger där inne i magen! Nej, jag pratar inte om mig själv nu! Så helt ointresserad gick jag förbi dessa tyger, så de här färgglada mössorna får representera barntygerna!
Det sista som tydligen var poppis var vaxdukar. Det är nästan sorgligt att vaxduksmönstren är snyggare än de vanliga tygerna. Jag letade efter ett snyggt tyg att göra draperier av i hallen, men det enda som var snyggt, var vaxdukarna, och det blir ju alldeles för prassligt att använda.
Vad fanns det mer att titta på då? det fanns hur mycket knappar som helst. Tyvärr är det ju något som man oftast köper i samband med att man ska sy något. Jag har precis sytt två kuddar där jag behövde 3 knappar i varje. Så jag fick helt enkelt leta reda på en knapp som jag hade 6 stycken av. Det var inte utan att jag kände att jag hade kunnat haft lite snyggare knappar nu när det finns. Men eftersom jag inte visste storleken, och jag definitivt inte orkar klippa bort och sy fast nya knappar så nöjde jag mig med att dokumentera alla knappar för framtida bruk.
Och så hittade jag något som jag faktiskt skulle kunna göra själv: Keramikknappar!!! Inte såg väl de här tunga och klumpiga ut?
Som syrran sa till mig: “Du har ju redan ditt mönster!” Jo, den dagen jag sätter mig och engoberar och ristar ut det mönstret i knappar då får någon komma och se till att jag blir inlagd! :-)
Sen fanns det också mängder av stånd med pärlor och även olika stenar för att göra smycken. Jag har försökt, men jag har helt enkelt inte öga för vad som blir snyggt eller inte. Här kommer en bild som representerar alla pärlor som fanns på mässan.
Det mest välbesökta ståndet på hela mässan var nog Weda Textil. Men det var inte svårt att förstå varför. En hel vägg full med garner, vara en del väldigt billiga. Jag har kartongvis med garner hemma men har lovat mig själv att gå igenom dessa garner innan jag köper ett enda nystan till. Och vilket år som helst kommer det att bli modernt med kornblått och turkosa lurviga tröjor igen, och så kommer det inte att göra något att jag inte hann sticka dem på 80-talet!
För oss som har en mor som har provat i stort sett alla tekniker som finns för tygfibrer så var det spännande att se hur mycket roligt det fanns att tova. En monter hade en massa eleganta kläder med tovade inslag. Inte min stil, men det var väldigt snygga saker!
Det fanns gott om broderier på mässan också. Men frågan är ju vad sjutton man ska ha allt. Det är ju oftast roligast att brodera saken, men vad man sen ska göra av den är ju inte lika självklart. Men den här fina kudden kan man nog alltid ha plats för.
Andra mer suspekta hantverk var att göra tredimensionella tavlor. Säkert väldigt roligt men inte riktigt vad jag vill ha på mina väggar.
Sedan finns det ju en hobby som heter scrapbooking. Jag har aldrig riktigt förstått vad man ska ha den till. Tanken är att man ska göra utsmyckade böcker, fotoalbum antar jag. Men för alla oss som ännu inte har klistrat in alla barnkorten i fotoalbum (Erik är 26 och Anna fyller 24 snart :-(), så kan jag inte tänka mig att ett ytterligare moment när man ska limma fast en massa små saker på sidorna, skulle göra det hela roligare. Nej då är decoupage mycket mer användbart. Jag har ju provat, och misslyckats för första gången nu. Så nu kan det bara bli bättre!
Pappret ovan hittade jag i montern för Dekorationsverkstan, som faktiskt finns i Linköping. Jag hade tänkt köpa några ark till Anna i julklapp men tänkte att hon ville välja själv, och nu när jag ser på visitkortet så ser jag ju att hon har sin butik nära Annas jobb. Hmmm….
Till sist kunde jag inte motstå en dam som stod och strök på mässan. Hon hade ett strykbrädeskydd som hade centimeter angivelser vilket gjorde att man inte måste stå med linjal när man stryker upp fållar. Så det köpte jag!
Och så gick jag hem därifrån, avundssjuk på alla dessa människor som arbetar hela dagarna med att skapa alla vackra saker som jag har sett. Tänk om det hade varit jag! Det är jätteroligt att skapa arbetsprocesser också förstås, men det är något särskilt med att kunna visa upp något som man själv har gjort…
Nedan kommer en lista på alla de som jag tog visitkort från. Jag minns inte vad var och en gjorde, men det fanns en anledning till att jag tog just deras kort!
Tyglycka
Ingrids Ateljé
Tygverket
Svenska Mönster
Tyger & Ting
Pearlized