Det här skulle bli ett dedikerande och hyllande inlägg till alla personer som sliter med stickning, virkning, vävning, tovning, broderier, symaskin mm. Det är alla dessa hemgjorda saker som gör varje jul så speciell! Med både en mor, men främst en faster som vävde så har jag så mycket fina löpare. Och till julen finns det så det räcker till alla skänkar, bänkar och bord. Vissa är fortfarande inte fållade men de funkar ändå. Fast sen handlade bloggen och lite annat istället…. Röda trådar är svår att se när allt är rött till jul!

Jag så aldrig min farmor sitta och brodera, men tydligen måste hon ha gjort det en hel del för jag har fått så många dukar av henne. Särskilt minns jag julbonaden hon gjorde till mig, och alla mina kusiner, och där hon även hann göra till sina barnbarns barn också! Själv skulle jag blivit tokig!

Julgranen är på plats! I år fick han tips om en ny sorts julgransfot, och sanna mina ord, han fick dit den alldeles själv utan att vi var tvungna att vara flera stycken som stod och svor åt varandra. En riktigt höjdarpresent, skulle jag säga!

När vi flyttade hit så hittade jag ett jättefint blått jultyg som vi hade i köket fram tills vi renoverade. Sedan hade jag problem att hitta något lika snyggt, så det fick bli det här tyget från Stoff och Stil. Jag gjorde gardin och två olika dukar, för man spiller ju alltid ut något dagen före julafton!

Ambitionsnivån på mig som förälder låg betydligt högre än vad den gör för min son och sondotter, men å andra sidan så kan de ju återanvända den broderade adventskalendern som jag slet som en galning för att få färdig!

Och så lillasyrrans då, som var lite skojigare att göra. (Man kom ju på att man skulle välja motiv efter hur roligt det var att brodera, inte hur snygg bilden var!)

Min lillasyrra var ett tag helt galen i att brodera, och nedanstående mästerverk har hon gjort. Jag var lite för stor när jag fick dem, men inne i ungarnas rum passade den bra. Vi får se vad de säger när de kommer hem till helgen. Kommer de att känna sig hemma då?

Jag antar att det var granen som gjorde att hela uterummet immade igen. Rätt mysigt faktiskt!

Även i granen hänger det hantverk. Själv har jag virkat ett hjärta av modellen nedan och är sjukt imponerad på farmor som gjorde så många!

Min mamma har alltid gjort garntomtar. De har mössor som hon nästan stickar med tandpetare. Ingen jul utan tomtarna i granen!

Sen finns det alltid julklappar från jobbet som får hänga med. De två ljushållarna i grönt och rött tappade verkligen färgen när man tvättade dem i riktigt varmt vatten och de går inte att använda igen. Jag har haft dem hur många år som helst och älskar dem. Jag hatar när sånt där händer!

Jag är så glad att jag inte längre behöver klä min gran med fula dagispyssel gjorda i pyjamaspapper och makaroner. Fast lite kul är det ju att påminnas om den tid som var. I år åkte de här två alstren fram!

Den här tomten fick jag när jag var 1 år gammal. Och den har alltid stått framme varje jul. Det här är samma tomte som det kryllade av i Åhléns julskyltning förr i tiden. Jag undrar var de har dessa tomtar nu och varför de tror att de inte skulle passa i dagens julskyltning. Ta fram dem vet jag! Självklart har Erik och Anna varsin också, men deras skor är gjorda av trä och lyktorna har grönt glas. Min är finast och varje år ligger han och sover i originalkartongen med adresslapp och mormors tydliga bokstäver som talar om vems den är! <3

Sen har vi ju bara vanliga saker i granen också.

Inne i stan igår så fick vi riktig julkänsla när vi var inne på Granit. Där köpte vi först en stor oval, otymplig ljushållare som rymmer 7 ljus och har 7 piggar som man ska sätta äpplen på. Vi tänker inte pynta den förrän precis före julafton så att det inte sitter några mögliga frukter där och luktar illa! Och så kunde vi inte låta bli att köpa stjärnanis för att den är fin och den luktar gott!

Och sen har vi ju våra vanliga julprydnader som julstjärnan med IKEAS tradfri som inte funkar. Och ljusgranen med glappkontakt. Men fina är de!

Nu är det dags att slå in paketen. De flesta rimmen är klara. Något jag är särskilt stolt över? Mja, i år var inspirationen sämre än någonsin, fast det här är inte så dumt:

Om inte allt fastnar i Eriks skägg
så kan det ju vara bra med detta ………….