I år tänkte vi inte ha så mycket mat, utan sikta på att laga så mycket som möjligt själva, och få det riktigt, riktigt gott!
De recept jag lagt ut här på bloggen har minst fördubblat antalet besökare på min hemsida, så varför skulle jag själv inte försöka mig på några av dem?
Vi började med julgodiset. Saffranskola åt vi på Långbro Värdshus och det var så gott. Men Gräddkolareceptet från Ica som grund, blandade vi helt enkelt i ett kuvert med saffran. Det blev SUPERGOTT!!! Och i receptet stod en sak vi aldrig vetat förut. Temperaturen skulle komma upp i 125 grader. Med hjälp av vår grilltermometer höll vi koll. Men det var väldigt jobbigt att skeda upp smeten i formarna som bara välte hela tiden!

Nästa kväll var det dags för nästa experiment, nämligen lakritsknäck. Även detta recept hittade jag i ICA-reklamen. Nu hade vi lärt oss lite och kommit på förbättringsåtgärder. Så jag placerade alla formarna i en trång form med kant så att de inte skulle kunna ramla omkull, och Sven kom på att man kunde hälla smeten genom en tratt, vilket fungerade utmärkt!

Det var bara en sak som inte fungerade, och det var formarna. Till alla som vill laga perfekt knäck! Använd inte dessa formar från Coop om ni inte vill suga loss pappret! Blä!!!

Till dessa godsaker kom även farmors marsipan som hela gänget varit nere föregående helg och bakat. Receptet är hemligt men ack så goda de är!

Dessutom lagade Sven fudge, men lät den inte koka tillräckligt länge. Den smakar lika gott men får inte den där sprödheten som den ska ha!

Frågan var sedan om vi skulle prova receptet jag hittade i min gamla receptlåda. Det lät ju gott med Chilitryffel. Vi provade och det var inte svårt, men jag vet inte om jag tyckte den blev så jättegod. Dels skulle jag velat att den var lite hetare men även lite sötare, och jag vet inte om saffranet tillförde något. Men nedanför kommer receptet för de som vill prova!


Varje år gör jag en sill där basen är inlagd sill och sedan blandar jag creme fraiche med ishavsrom och rödlök och lägger i sillen. Den blir väldigt god! I år skulle jag försöka mig på ett avancerat recept på inlagd sill, dels att äta som den var men också använda som bas till min ishavsromssill. Men tiden räckte inte till. Det var nästan en veckas projekt att låta den stå en natt i den lagen och sedan en natt på ett annat vis. Så det fick bli receptet på burken med sillfiléerna helt enkelt. Men den blir säker också god!

Den inlagda strömmingen tänkte jag i alla fall göra själv från scratch. Jag äter aldrig det på julbordet, men nu tänkte jag göra iordning något som såg aptitligt ut och som jag visste vad det innehöll. Receptet fanns i SvD. Jag fattar inte vad en marinad med majonäs och gräddfil smaksatt med anjovis och kaviar gör, men vi får väl se hur det smakar. Jag fick strida för att vika ihop filéerna på längden istället för på bredden. Men så var faktiskt receptet!


Sen var det dags för skinkan. Sven tänkte först köpa en färdigkokt men när han såg vad den kostade så köpte han en vanlig skinka. Det är ju inget jobb att koka skinkan. Vi har ju till och med en egen kastrull för detta! Trodde vi ja! Nu visade det sig att kastrullen inte fungerade på induktionsspis. Som tur var hade han inte köpt större än att den fick rum i vår lilla stora kastrull. Bilden på skinkan togs för att Anna skulle se hur en svål ser ut. Hon var inte hemma när vi kokade den!

Spisen är ju alldeles ny och det är många saker man upptäcker när man använder den. Tex att det inte är så mycket riktig metall i den. Jag fick en smart grytlapp med magnet på att sätta fast direkt på spisen, men det fanns bara ett ställe den fastnade på.

På lördagskvällen pyntade Erik den märkliga granen Sven hade fått tag på medan vi tittade på Downton Abbey. Grenarna längst upp var vidare än de längst ner, och så hade den liksom slutat växa någonstans på mitten. Det var inte enkelt att få tag på en gran. Vi handlar alltid på samma ställe på Gamla Södertäljevägen men i år hade de visst lagt ner verksamheten för det var tomt när vi kom dit. Nästa ställe var i Fruängen. Där hade de stått i flera veckor. Men där verkade man ha tagit julledigt. Jag vet inte var Sven till sist hittade den, men jag tror vi fortsätter att leta efter ett bra ställe nästa år.

På söndagen var det dags att fortsätta laga mat. I år ska vi ha en Jansson som är minst lika god som den vi åt på Långbro Värdshus. Jag tror hemligheten är att man inte har så himla mycket potatis och sedan dränker den i grädde. Så det gjorde vi!


För att få en smakbalans så tänkte vi i år göra långkål, eller stuvad grönkål. Receptet hittade jag på Arlas hemsida. Att det skulle vara så många moment trodde jag inte. Men först kokade jag kålen i skinkspad. Därefter hackade jag den och stekte den i smör. Och sist hällde vi i en himla massa grädde och kryddade med sirap och salt och peppar. Den blev perfekt! Lite söt för att passa till all salt julmat. Potatisi annan form än Janssons frestelse är förbjudet på vårt julbord!





Vi har bara en halv kyl i köket. Visserligen 70 cm bred men det är svårt att få rum med allt. Vi har en liten smatt i hallen där vi öppnat ventilen och fått ner temperaturen till 13 grader. Resten hamnar utomhus. Har vi bara ordentliga lock så ska väl ingen nalla av det.

Det enda som var kvar att laga nu var revbensspjällen. Redan igår kokade jag dem i en timme i buljong med lök och morötter och kryddor. Nu var det dags att baxa bort dem ur fettet och grilla dem!

Jag brukar göra en marinad av ingefära, soja, vitlök och sirap och pensla på. I år hade jag dessutom riktig ingefära att använda. Problemet är att man kan provsmaka hur mycket som helst. Det här är den maträtten som man skulle kunna äta upp innan jul om man inte aktar sig!

Så nu är allt nästan klart! I morgon ska jag göra sillen och en matjesillsröra med hårdkokta ägg. Erik ska ha “sin” sallad med ananas och ärtor. Ja, och så ska man stå med pincett och ta bort alla benen i laxen förstås.
I kväll får det bli en skinkmacka till kvällsmat!
God jul!
