Det började så bra. Efter en lång tågresa genom Europa var vi på väg hem från Kolding till Stockholm. Vi hade till och med planerat in två extra timmar i Malmö för att äta något riktigt gott innan sista etappen hem.
Men så kom vi till Köpenhamn…
Vi bytte från vårt danska tåg till ett Öresundståg mot Malmö. Precis när tåget började rulla ut från stationen utbrast Sven: ”Min väska!”
Axelväskan, med bland annat våra pass, kontokort och hans iPad, låg kvar på det andra tåget. Ett tåg som för övrigt hade kunnat ta oss hela vägen till flygplatsen.
PANIK!


Vi hoppade av i Ørestad. Tack och lov kunde Sven se var hans iPad befann sig. Den var också i Ørestad! Han ringde Erik, som hjälpte honom att markera den som borttappad så att kontaktuppgifterna skulle visas på skärmen.
Vi åkte tillbaka till Köpenhamns centralstation. Väskan åkte förmodligen förbi oss åt andra hållet, mot flygplatsen.
Hos DSB bad vi om hjälp. Lösningen? Gör en anmälan på internet.
Jaha. Sven gjorde sin anmälan och så kastade vi oss på nästa tåg till flygplatsen. Nu skulle vi jaga väskan!
På vägen såg vi att iPaden stod stilla på en lite märklig plats. Kanske städades tåget? Kanske hade någon hittat väskan?
Men när vi kom till flygplatsen var iPaden redan på väg tillbaka mot Köpenhamn!

Vi hoppade av i Ørestad. Tack och lov kunde Sven se var hans iPad befann sig. Den var också i Ørestad! Han ringde Erik, som hjälpte honom att markera den som borttappad så att kontaktuppgifterna skulle visas på skärmen.
Vi åkte tillbaka till Köpenhamns centralstation. Väskan åkte förmodligen förbi oss åt andra hållet, mot flygplatsen.
Hos DSB bad vi om hjälp. Lösningen? Gör en anmälan på internet.
Jaha. Sven gjorde sin anmälan och så kastade vi oss på nästa tåg till flygplatsen. Nu skulle vi jaga väskan!
På vägen såg vi att iPaden stod stilla på en lite märklig plats. Kanske städades tåget? Kanske hade någon hittat väskan?
Men när vi kom till flygplatsen var iPaden redan på väg tillbaka mot Köpenhamn!
Jag tog hand om bagaget medan Sven satte av i språngmarsch för att hinna med tåget tillbaka. Den som har försökt ta sig snabbt mellan spår 1 och 12 på Kastrup vet att det är ett projekt i sig.
Han missade tåget.
Vi tog nästa tåg tillbaka och kunde till vår glädje se att iPaden nu stod stilla på Köpenhamns centralstation.
Hurra! Väskan är hittad! Nu är det bara att hämta den!
Trodde vi.

Det visade sig att någon mycket ordentlig person hade lagt väskan i ett låst skåp. Så långt allt väl.
Problemet var bara att ingen på stationen hade nyckeln.
Den fanns hos Hittegods i Høje Taastrup!
Vi pratade med flera personer hos DSB Salg & Service. Kunde de ringa Hittegods? Nej. Kunde de kontakta dem på något annat sätt? Nej. Vi fick ett telefonnummer.
Telefontiden slutade klockan 11.
Till slut kom det briljanta förslaget att Sven skulle åka till Høje Taastrup och prata med Hittegods personligen.
Så det gjorde han. Jag satt kvar på centralstationen med alla våra väskor, utom den vi faktiskt behövde.
Och nu kommer historiens höjdpunkt.
När Sven äntligen kom fram till Hittegods fick han veta att mannen med nyckeln hade gått hem för dagen!
Och han skulle inte komma till Köpenhamns centralstation för att hämta sakerna förrän på TORSDAG!
Där satt alltså vår väska, tryggt inlåst på en station där vi själva befann oss, medan mannen med nyckeln befann sig någon helt annanstans.

Det måste vara en alldeles särskild dansk variant av säker förvaring. Ingen kan stjäla väskan. Inte ens ägaren kan få tillbaka den!
Sven fick åka tillbaka tomhänt.
Under tiden försvann våra två trevliga timmar i Malmö. Platsbiljetten fick avbokas. Nästa tåg var fullt och till slut fick vi plats på tåget 16.20.
Och som grädde på moset blev det Snälltåget, som jag verkligen hade försökt undvika.
I stället för att komma hem till Stockholm 18.40 beräknas vi nu vara hemma 21.30. Utan pass, kontokort och axelväska.
Sensmoralen?
Det är tydligen lättare att följa en borttappad väska genom halva Köpenhamn med modern satellitteknik än att få två avdelningar inom DSB att prata med varandra.
Och någonstans på København H ligger fortfarande vår väska.
Säkert förvarad.
Väldigt säkert.
Nästan lite för säkert. 😂
