Två krassa personer som spyr på trädgårdsarbete, särskilt i regn. Idag var det dags att göra något annat. Vi åkte till Artipelag ute på Värmdö.

Hela området är 22 hektar och ju längre man orkar gå desto billigare parkering. Vi ville liksom de flesta andra, gå en promenad.

Av tjocka plankor gjorda av lärkträ har man byggt en spång längs vattnet ända fram till muséet.

Det var perfekt väder. I sommar kommer det att vara varmt och torrt. Nu var det bara ny fräsch grönska, och så underbart vackert. Och vem som helst kommer fram. Det är brett för rullstolar, barnvagnar, och orkar man inte gå hela vägen så finns det gott om bänkar och bord att slå sig ner vid.

Vi gick ett varv utomhus. Det är ju som sagt inte sommar ännu, men då finns det gott om plats för folk att sitta utomhus i denna fantastiska miljö, men fågelholkar i nästan varenda träd. Här kommer lite exteriörbilder:

Det är dags att gå in. Det var relativt välbesökt men det kändes ändå som om man fick vara i fred. Allt var så fint. Det första vi kom in i var ett stort rum med ett heltäckande fönster där man såg rakt ut i skogen. Jag hade kunnat sitta kvar där resten av dagen. Och det var inte bara på grund av utsikten, stolarna var väldigt bekväma (och snygga).

Väggarna är i betong men mallarna är gjorda av grova plankor som har lämnat mönster i betongen. Det är så enkelt men ändå så snyggt!

Ja, och i restaurangen med sina stora fönster mot havet (ja, det fanns två restaurangen men vi var i den nedre). Där hade man byggt in naturen i rummet.

I presentshopen fanns de saker man förväntar sig på ett konstmuseum.

Men man kunde även hitta lite otippade saker (eller ändå kanske inte…)

Och så fortsatte vi att gå runt och titta. Vi kom in i ett ofantligt stort rum med blå och lila lampor i. Det var bara vi och ett par till och de dansade runt på golvet. Jag antar att de inte kunde låta bli :-)

Nere i källaren fanns det ett antal rum, bland annat ett där barnen själva kunde skapa konst. Men framför allt fanns detta vackra badrum!

På vägen tillbaka gick vi längs vattnet och genom skogen på de stigar som fanns markerade. Alla var fint ordnade med flis så att det var lätt och mjukt att gå runt.

Ja, men utställningen undrar ni? Jo, men den skippade vi. Det kändes som om all naturlig konst vi såg omkring oss räckte för idag. Och jag tror inte man gick back på oss i alla fall.

En sak är säker, det är inte sista gången vi är här i alla fall. Och om man någon gång har besökare från ett annat land och inte vill ha besväret med att släpa ut dem i skärgården så är det här ett ypperligt alternativ. Och även gamla farmor som längtar till doften av havet. Rulla hit henne, vetja!