Så var det Midsommar igen och vi passar på nu medan vi är “mellan” barn och barnbarn att njuta av aktiviteter som inte innebär en massa klämkäcka människor som samlas för att förnedra sig genom att hoppa säck och leka grodor! De senaste 6 åren har vi lekt turister i Stockholm (alla “riktiga” Stockholmare försvinner ju ut i skärgården). Vi har varje år intagit en stor midsommarlunch på Ulla Winbladhs, men efter förra årets besök så kände vi att det var dags med något annat. Men jag skickade ialla fall en midsommarhälsning till dem!
Väderleksprognosen sa att det skulle komma 0,1-0,3 mm i timmen. Det lät inte så farligt, men de menade nog i sekunden!
Vi var väl rustade för att nå vårt första delmål i Västertorp!
Vi började dagen med cava och jordgubbar.
Så redan vid halv 12 var vi fnittriga och småberusade. Sven upptäckte ganska snart efter det att vi gått en bit att hans ena sko läckte, så han passade på att lägga strumporna på elementet (om ni tycker att hans klädsel är märklig)!
Jag hade ett mål den här dagen, förutom att fira midsommar, och det var att hitta ett lösnummer av Svenska Dagbladet, så jag fick mitt midsommarkryss! Tydligen är det för stort för att få in i korsordsappen och förra året blev jag så besviken. Kiosken vid tunnelbanan i Västertorp har bara Aftonbladet och Expressen vet jag nu!
Vi hade bord bokat på Fjäderholmarna (visste inte då att det fanns fler restauranger där) kl 14.30 så vi tog båten en timme innan. Den gick från Slussen.
Det första man får se på båten, vad är det?
Vi finns överallt!
Jag tog mig lite tid och studerade dagens mode på båten…
Efter 30 minuter i en båt där luftfuktigheten till slut var så hög att det började bli imma på glasögonen, blev vi till slut befriade. Mest synd var det om den kopiöst feta tjejen som inte kom av båten och skapade en kö av människor som stod bakom henne och inget hellre ville än att ge henne en rejäl puff i rumpan så att hon kom upp.
Det var ju midsommarafton så vi bara förutsatte att Hantverksbyn var stängd, så vi gick raka vägen till restaurangen, där vi fick bordet en halvtimme för tidigt.
Vi är inga snobbar på något sätt, men man tycker kanske ändå när man går på fin restaurang att folk ska excellera i sitt yrkeskunnande. Ett glatt humör räcker inte när man måste be om brödtallrikar, mera vatten och framför allt, den fjärde personens mat. Nu tog jag inte silltallriken, som de andra, för jag åker land och rike kring och kollar om man kan hitta en Toast Skagen, godare än den på Långbro Värdshus (den fanns inte på Fjöderholmarna i alla fall. Men min Toast var betydligt godare än den midsommarsilltallrik som de blev serverade (sen när vill man äta sill med tandoorismak på midsommarafton, inte ens David Batra skulle välja det!)
Huvudrätten jag valde, Wallenbergare, var nog bland det godaste jag ätit i hela mitt liv, och jag hade kunnat lagt mig ner att dö på stället, väl vetandes att jag sällan känt mig så nöjd! Tyvärr var det här den enda matbilden jag tog från middagen!
Vi intog kaffe framför brasan som servitrisen sa, men den så vi inte så det var tur jag fotade den tidigare.
Sen bar det hemåt igen!
Och kolla vad jag inte glömde då! (Jag suktar min syrra som tydligen var på Kreta)
På vägen hem hade vi en diskussion om ikoner och vad de betyder. Eftersom den här inte har några bröst så hävdade Perre att det betydde att herrar med ölmage ska beredas plats. Det var inte jag som förtydligade! ;-)
Och så var vi äntligen hemma i haciendan igen. Vi kände oss som de sista människorna på jorden, så dött var det i området. Men vi hade tak över huvudet, infravärme i taket och Sonosen på full volym. Sen hade vi någon form av musik/nostalgi-happening hela kvällen. Jag har sparat spellistan där Evert Taube och Östen Warnebring samsas med AC/DC och the Clash. Sven hade köpt snacks, och om ni vill veta vad ni INTE ska köpa för sorter i sommar så kommer här bilder på påsarna!
Det räcker ju i och för sig att Estrella säljer en sommarpåse till varje svensk oavsett om den är ätbar eller inte, så är ju de hemma. Vi hällde skiten i komposten! Grönprickiga ostbågar, nej tack!
Istället tog vi varsin korv med bröd som vi grillade i den öppna spisen (Grannarna var ju gudbevars inte hemma och kunde skriva klagobrev). Sven fick för sig att vi bara skulle dricka finviner så till vurren blev det Chateau-Neuf-du-Pape. Smakade kanonfint. Johnnys senap gifte sig bra där…
Helen tyckte min korv såg ekivok ut
Så här ska tydligen en “riktig” korv se ut!
(Men jag vet nog hur svårt det är att äta när räksalladen ligger ovanpå!)
Så där satt vi i spöregnet och myste loss!
Medan Svens strumpor låg på tork igen!
Vid 12 bröt vi upp och det blev taxi hem för våra gäster. Och kvar på trappen stod!
Glad midsommar 2015!