Köksidan
Eftersom vi bor på en hörntomt så har vi liksom två framsidor. Den här vetter mot köket. Vi köpte förra året en New Dawn fast vi vet att det inte är ett ultimat rosläge utanför köksdörren. Men den klättrade på rätt friskt ändå. Men i år hade den drabbats av mjöldagg så jag klippte ner allt. Vi får se om den tar sig eller om vi kan hitta en bättre skuggros.

Den här gula rosen fick vi av våra kompisar när de hälsade på oss på landet. Den var så fin och brukade blomma lagom tills semestern var slut, så vi bestämde oss för att ta hem den. Nu står den tillsammans med regnmätaren och en liten mörkröd miniros i en rabatt precis utanför köket. Jag har börjat plantera blå lobelia i rabatten varje sommar så det ser verkligen ut som svenska flaggan.



Alexander är också i version 2. Vi hade en fantastisk ros i rosrabatten, och jag älskar färgen som är en nästan självlysande blandning av orange och röd. Den går inte heller att fånga på bild. Men den dog när vi tvingades flytta den och version 2 har blommat 2 år i rad med EN blomma, så den trivs nog inte så bra. Men denna blomma blir väldigt fotograferad!

Vi köpte den här rosen till Svens mamma och jag har alltid ångrat att jag inte köpte en till mig själv. Men sedan hittade vi den på Hornbach och den var så fantastisk att det inte gick att låta bli. Hela rosen ser ut som om den målats med vattenfärg och den förändrar sig hela tiden. Doftar inte så mycket. Förra året så frös den och dog i slutet av våren och vi bestämde oss för att köpa en ny. När vi valde bästa exemplaret råkade vi välja en Astrid Lindgren som stod fel, så det blev många nya rosor hos oss. Jag tycker nog inte att version 2 av Augusta Luise är lika häftig som den förra dock!



Runt krukan där Augusta Luise växer satte jag små minirosor i samma färg, men efter 2 år så är det bara en som har överlevt!

Vi skulle köpa krypande rosor till rosrabatten och det här var en som rekommenderades, men vi tyckte inte alls att den var fin så istället flyttade vi den till rabatten med thujorna. Jag tror att när den väl tagit sig så kommer den att passa fint mot det mörkgröna.


Nedanstående ros var också ett impulsköp. Jag kunde bara inte stå emot när jag såg den på Hornbach och hela plantan kryllade med små röd-bruna rosor. Hade jag vetat att det var en krypros hade jag nog köpt flera. Nu står den framför vår sockertoppsgran och lyser om somrarna. Har precis börjat blomma nu.



I den andra rabatten har vi en miniros som blir väldigt hög. Jag har fått för mig att vi tagit med oss den från Terriergränd men jag tror jag har fel för vi flyttade i februari. Men vi hade nog något liknande. Hur som helst så blommar den här med små pappersliknande blommor. Jättesöt!


Ja och så kom då Astrid Lindgren. Henne placerade vi vid ingången precis mot staketet. Hon har ännu inte börjat blomma!

Framsidan – Huvudentrén
Har har vi anlagt en rosrabatt, så det vore väl konstigt om det inte fanns rosor här. När vi byggde uterummet så gjorde vi en mur och höjde rabatten men vi lyckades inte gräva upp och höja rosorna som var störst. Så de har fått jord högre upp. Jag är inte riktigt säker på om de gillar det eller inte.
Och i år har rosorna drabbats av alla sjukdomar och småkryp som finns. Det är därför bilderna inte är så fina… Men det verkar som om de börjar hämta sig nu.
Den nästan pampigaste rosen vi har är en ros jag köpte på Lidl. Jag köpte två och längre ner kan nu se den andra. Först byggde vi en spalje man skulle gå igenom men det blev inget bra så istället lät vi den växa mot en stolpe inklädd i hönsnät. Det gick så bra att allt bara rasade i höstas och vi klippte ner den. Därför är den inte så pampig längre men jag är säker på att den kommer igen, och den här gången är den bättre förankrad.


Av våra grannar på landet fick vi en överbliven Peace-ros. Jag förstår inte varför vi insisterar på att hålla på med den. Om vi köpte en ny så skulle den vara hur fin som helst nu.

På K-rauta köpte jag en orange och en vit klätterros. Inga namn. Den här blommade helt sjukt redan första året. Nu går det inte längre att öppna fönstren i uterummet, men strunt samma!


En av våra stoltheter i rabatten är en gigantisk ros som heter Madame de Coeur. Rosorna blir gigantiska och färgen har jag ännu inte lyckats fånga på fotografi. I år var det något djur som åt på knopparna, men det verkar som om vi fick bort det. Så nu är den på gång igen, och vi väntar oss massvis med stora rosor.

Ferdinand Richard är en randig ros som är väldigt rolig men framför allt får en miljoner blommor. Förra året klippte vi ner den eftersom den växte så konstigt efter att vi fyllt på jord. Det tar väl ett tag innan den blir lika hög som tidigare (så vi inte kan öppna fönstrena) men den blommar precis lika mycket som vanligt.

När vi flyttade bort Tumbling Water från rabatten så råkade vi se den här lilla gudingen. Vem kan motstå en persikofärgad ros i rabatten? Vi hoppas att den sprider sig den här sommaren.

I Skåne verkar alla ha The Fairy, och de blommar ju helt besinningslöst och sprider sig. Vi planterade vår förra sommaren men den växte ju rakt upp. Tydligen lägger sig grenarna ner sedan. Den håller precis på att slå ut nu!

Här är den andra rosen vi köpte på Lidl tillsammans med New Dawn. Den har inte klättrat en millimeter någonsin. Blommor (röda) har den fått men vuxit har den inte gjort något nämnvärt. Till saken hör väl att det här är tredje stället den flyttats till.

Lika stor som Madame de Couer är Superstar, men dem har verkligen inte gillat att vi fyllde på rabatten. Vi får se om den tar sig.


Förra året köpte jag en liten kruka med 3 persikofärgade rosor på Hornbach. Jag hade den i uterummet på bordet men sedan planterade jag ut dem. Och i år är de enorma, inte en av dem skulle få plats i den gamla krukan de stod i.


Det här är den mest doftande rosen vi har. Just nu slåss dem med smultronschersminen om uppmärksamhet, men snart kommer den inte att ha någon konkurrens. Har blommat helt galet sedan första gången Sven kom hem med den från Söderfors.


Den andra klätterrosen från K-rauta satte vi i andra hörnan av uterummet. Den blommar precis lika mycket som den andra, men nu handlar det som sammanhållna vita rosor. Vilken sort? Inte en aning!


Ja, nu tror jag att jag har fått med alla rosorna i trädgården. Nej jag glömde daggrosen förstås. Den har ju redan blommat över!


Och till sist, en liten bukett av några utvalda sorter!

Förlåt förlåt förlåt. Jag glömde ju en. För flera år sedan köpte jag två uppstammade rosor på Lidl. Den ena var gul och den andra rosa. Den gula var finast men den dog förstås. Men den rosa, som nu mest är vit, har jag lyckats få att överleva i uterummet nu i flera säsonger. Den får vanligtvis spelet och blommar en gång mitt i vintern också. Och löss får den också!’


Och sen så ska man sköta rosorna också. Idag har jag gått ett varv och klippt av vissna rosor. Mycket blomblad blir det!
