Slapplördag och slitsöndag

Aprilvädret fortsätter att leverera. Den här helgen skulle det, om möjligt, bli lite bättre på söndagen än på lördagen. Därför bestämde vi oss för att sticka in på en turné till stan på lördagen. Om man springer mellan affärer och barer så märker man inte lika mycket om det regnar som om man jobbar i trädgården!

Våra kompisar, som vi inte träffat på länge (så länge att deras Guadalopiska solbränna faktiskt bleknat) fick hänga på. Jag tror inte att de sight-seeingat på detta sätt tidigare, men det gick ju förvånansvärt bra. Även om de inte köpte något (mer än specialoliver) så hittade de både det ena och andra att tänka på. Själv kom jag hem med 2 marmorägg, och det var precis vad jag ville ha!

Vi väntar på Perre som mäter ett drinkbord i skinn som han gärna vill ha i en affär på Odengatan

Första stoppet var på Mellqvist Café och Bar på Rörstrandsgatan. Där fikade vi och med tanke på hur bra vi mådde efteråt så var nog blodsockret ganska långt nere i skosulorna!

Äkta kärlek, man delar på allt!

När vi gått Rörstrandsgatan fram och tillbaka så gick vi mot Fridhemsplan. Det blåste så man höll på att blåsa bort, så när vi kom till Västermalmsgallerian var det dags för en värmande stund igen.

Killarna dricker öl i Vänstermalmsgallerian

Vi tittade på kläder, inredning, lampor, loppis, ja, allt hann vi med. Så när vi kom till Hantverkargatan och såg Ciao ciao, så kände vi att det var dags för ytterligare en paus. Dock var inte alla hungriga ännu med törstiga var vi ju förstås. Personalen var så trevliga att de till och med klättrade upp i soffan och knuffade in glasburkarna med italienska delikatesser som stod halvägs ut i luften och bara väntade på att någon skulle slå igen en dörr så de kunde få ramla mer i huvudet på oss. Om man vill göra nummer 2 på någon restaurang så rekommenderas denna restaurang varmt. Med den volym på musiken som var inne på toan så fanns det inte en chans att någon annan skulle höra något.

Ciao ciao Sven!
Hängande delikatesser
Där dricker vi vin
Jättegott vitt vin

Vi bestämde oss för att vi vid nästa pit-stop skulle inta fast föda också. Läget blev omgående ganska akut, eftersom vi alla var vrålhungriga. Vi behövde dock inte gå så långt innan vi hittade en restaurang som hade en spännande matsedel. Vi hamnade på Restaurang Salt.

Vi går förbi Landstingshuset

Jag måste säga att jag var en aning skeptisk. Restaurangen var tom, ganska anspråkslös, hade en extremt svensk meny med älg, hjort osv men ingen “svensk” personal. Det kan göra mig lite misstänksam. Men OJ! så god maten var. Vi råkade alla ta olika maträtter och alla var övertygade om att de tagit den godaste rätten! Hur kan en potatisgratäng smaka så gott? Sedan roade vi oss med att försöka gissa vilken flaska som saknades i tomrummet i baren. Jag minns inte nu vad bartendern sa, men det blev i alla fall en livlig diskussion om olika konstigheter man smakat i sitt liv!

Vi leker Gissa vilken flaska som saknas?
Flytande efterrätt Cafe Calypso

Fördelen med att gå på restaurang vid 17-tiden är att man inte behöver beställa bord, och man kommer hem i god tid också. Vid 20 hade vi suttit mycket längre än vad Sven och jag klarar av ensamma. De andra ville att vi skulle gå hem över Västerbron men jag frös alldeles för mycket så vi gick (antagligen lika långt) till T-Centralen istället. Vid 9 var vi hemma igen.

Fantastiskt väder att gå hem i!
På tunnelbanan hem!

Sen orkade vi inte hålla upp ögonen så mycket längre, utan det blev en tidig kväll. Morgondagen skulle ju kräva energi också!

Nästa morgon var det verkligen fint väder när jag vaknade vid 8. Sven höll på med omlastning av båten och åkte fram och tillbaka med nytt och gammalt släp till Fittja där det fanns någon uppställningsplats. Vid vår båtklubb i Mälarhöjden går det inte att komma in för alla uppställda båtar. Jag bestämde mig för att gå runt Långsjön medan han höll på, och han fattade inte ens att jag var borta i nästan 1,5 timmar och gick.

Jag hälsade på varenda kotte jag mötte, och se, det gick ju hur bra som helst. Folk log med hela ansiktet och hälsade tillbaka. Det var bara två gånger på hela rundan som jag blev ignorerad. Tänk vad mycket trevligare det blir!

Jag går runt Långsjön

Väl hemma igen så åt vi frukost. Jag satt och frös vid poolen (som fortfarande inte kommit upp i mer än 26,3 grader) och Sven satt och svettades i uterummet.

Vi började med att plantera alla växter som stått i uterummet och väntat hela veckan, vilket är mindre roligt om det är buxbom för det luktar verkligen kattpiss. De skulle ner runt körsbärsträdet, tillsammans med två pioner som grävdes upp från andra ställen.

Den nya rabatten
Vit saxifraga
Röd saxifraga
Pionen är flyttad och rabatten igenfylld
Och busken kan få ny kantsten

Sedan skulle vi fylla på den nya rabatten på garageuppfarten mot grannen med buskar så att det inte blir sån insyn när folk åker eller går på gatan. Det får inte bli igenvuxet men en liten buske här och där skymmer bra. Vi hade två buskar (Schersmin och deutzia) som står för tätt uppe på framsidan. Så dessa skulle vi gräva upp och flytta. Schersminen verkade inte ha några stora rötter alls, så det var lätt som en plätt. Deutzian var lite krångligare men till slut så…

Schersminen är borta
Den står nu här!
Nu ska det bara på bark

Efter det tog vi matpaus och åt upp resterna från i fredags. Därefter ville Sven fixa båten för han trodde att det skulle börja regna. Han hade råkat dra upp båten lite för långt på släpet så den behövde åka bakåt en bit. Så han hämtade remmar för att vi skulle kunna orka lyfta båten, men de gick inte alls. Då kom vår granne Marianne, och kollade vad vi höll på med. Hon har själv båt och sommarstuga i skärgården så hon har nog tagit in en massa knep under åren. Vi provade alla möjliga saker men till slut så lyckades vi med hjälpa av några plankor placerade på strategiska ställen att få båthelvetet att flytta på sig. Dessutom fick Sven en massa värdefull information om hur släpet fungerade. Jag fick ett rejält rivsår på näsan när hon hjälpte mig att skaka av jorden på en död rosenprakttry som jag höll på att gräva upp. Men det är smällar man får ta!

Gammal båt med släp och nytt släp.
Båtar och bilar

Nu var det bara en sak kvar (sanning med modifikation…) och det var att flytta tillbaka rhododendronen till vår nya rabatt med avsatser. Förut lutade hela rabatten och det var svårt att vattna och att rensa ogräs. Nu har vi två små murar som gör rabatterna raka. I den översta delen ska vi göra en sittplats men sedan kommer en “låda” för rhododendron och sedan en låda för något annat och sist en liten låda för en pion (just nu) och något mer. Otroligt att jag till och med kommer att kunna köpa fler växter!

Här ska det bli uteplats

Rhododendron på plats igen
Rhododendron på plats

Så en liten stund hann jag även njuta och dokumentera statusen i trädgården innan vi stelfrusna gick in och gjorde kväll!

Tulpaner på G (hoppas vi)

Vitsippor
Mer vitsippor
Hyacinter
Mina 150 Alliumlökar väntar på att få visa sig
Julros
Vita blommor från Danmark
Scilla från Sverige

Inte helt förvånande kände jag mig efter ett besök till affären för att få hem kvällsmat, väldigt sliten. Inte bara blev det 16 000 steg i lördags, på söndagen blev det nästan 25 000 steg, och hur många kilo jag lyfte eller sprang med i skottkärran upp för backen vet jag inte, men det var inte helt enkelt att somna.

Träningsvärken idag ska vi inte ens prata om!

,,,

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.