Hade en liten våt incident i sängen i går kväll när jag slängde min kasse med en dåligt stängd vattenflaska på min säng. Det tog ganska lång tid innan jag upptäckte det, så jag hann inte få sängen torr innan sovdags (trots en massa absorberande handdukar, men hårfönen var fast monterad i badrummet, så den gick bort), vilket gjorde att sömnen blev så där. Och hostan kom tillbaka igen, blä! Det gjorde också hyresvärden. Han knackade på och ville ha sina pengar inom en timme. Skitsur var han. Häromdan viftade han bara med händerna och menade på att det fixar sig. Sven sprang ner till bankomaten och tog ut pengar (och köpte med två kaffe) och sen var värden glad igen! Och vi intog en utmärkt frukost med bröd med smör och ost och salami och skivad tomat med salt på, yoghurt och äppeljuice. Och diskade allt i handfatet.
Sven hade också en vattenincident. Precis när han somnat släppte hans bihålor ut allt saltvatten de lagrat under dykningarna och han fick springa upp ur sängen för att inte få det lika blött i hans säng!
Sven påtalade hur svart jag var om fötterna och jag måste erkänna att hur fint än rummet är, så har inte golvet känts rent. Men jag tog en av alla handdukar vi får varje dag och blötte den och sen hasade jag runt i både badrum och sovrum som Pippi Långstrump, och jag får ju säga att det blev lite skillnad!
Vi såsade som bara den för vi skulle träffa folk kl 12. Men vid 11 gick vi ut och jag hittade äntligen en liten väska för alla mina saker, som jag måste ha med mig, som låtsassnus, tuggummin, nässpray, näsdukar osv. Väskan var så extremt felsydd så det var pinsamt men jag får vänta tills jag kommer hem med att fixa det. €10 vad kan man mer begära?
Kl 12 träffade vi Svens gamla arbetskamrat Jerk och Berit. De hade kört ner en liten lastbil till två vänner, Lasse och Barbro, som bor här nere, men som ska flytta tillbaka i vår. Vi 6 var och åt pizza tillsammans och vi fick lära oss att det alls inte var fel att beställa en pizza till 2, för de gjorde vi allihopa. Efter maten gick vi en sväng innan vi skiljdes åt och Sven sprang upp på rummet och hämtade badkläder och snorkel. Jag tänkte lösa korsord. Så Sven simmade runt och jag fick släppa det där med att oroa mig. Han sa ändå att han flöt så bra i det salta vattnet. När han tröttnade satt vi bara och lyssnade på vågskvalpet. Man behöver inte göra så mycket mer. Sen kom familjen “luktar mumma men för mycket” och det gick inte att sitta kvar.
Vi tog en cava och en kaffe innan vi gick hem för att åter attackera ostbågarna. Vi har mat tills ikväll också. I kväll måste vi fortsätta se serien på TV4 Play som heter Lightfields. Den var superspännande! (På spåret var spärrat utomlands, och någon VPN-tunnel har jag inte med mig!)
I morgon ska vi se hur en normal dag fungerar här i Tropea, för då är det måndag, men inte vilken måndag som helst, utan den 4:e november, dagen då 1:a världskriget slutade och Italien blev enat. Det var en helgdag fram till 1976, men hur är det i morgon? Spännande!
