Tysk organisation när den är som sämst. På frukosten hade man hällt upp olika yoghurtar i märkliga glasburkar med löst liggande glaslock på. Samma sak hade man gjort med fruktsallad som man kunde blanda i yoghurten, och med müslin. Så där satt man med hela bordet fullt med glasburkar och lock och kände sig som en jäkla kemist när man satt och blandade.
Det här med att vara pensionär är inte bra för mig. Att vakna en helgmorgon 10 minuter innan väckarklockan, som ringer halv 7, är något jag måste vänja mig av med! Nu var vi till och med tvungna att vänta på rummet trots att tåget gick 9.17.
Som vanligt var det en massa strul med tåget, fast inget som inte gick att hantera. Vi bokade inga sittplatser för vi tänkte att det nog inte är så många som åker mellan München och Hamburg en söndagsmorgon. Hoppade in i en egen kupé ned 6 platser, men i kupén bredvid satte sig en familj med en unge som var väldigt högljudd. Så vi flyttade till nästa vagn och hittade en annan tom kupé. Den hade dessutom en dräglig temperatur. Vi hörde i högtalarna att alla platsbiljetter var makulerade och att det var fri placering. Så vi visste att vi fick sitta kvar. En dam gick runt och sålde kaffe och vi köpte 2 supergoda cappuccino!
Sen kom en konduktör och pratade väldigt fort på tyska. Andemeningen var att de skulle stänga hela vagnen på grund av problem med ventilationen. Vi var tvungna att flytta. Naturligtvis vart vår förra kupé nu tagen, men vi hittade ett fönsterbord och Sven fick lyfta ner (och upp) våra tunga väskor en 3:e gång! Så nu sitter vi återigen och pustar i en alldeles för varm vagn! Och det kinesiska paret som under 1 timme gått släpat sina väskor fram och tillbaka mellan vagnarna och förtvivlat letat efter de platser som inte finns, har nu slagit sig ner precis bakom oss. Tänk vad bra det är att kunna språk i alla fall. Tåget är ännu inte försent så vi kommer väl till Hamburg kl tre. Vi kan fortfarande expandera den ena väskan!
Uppdatering I Nürnberg. Nu kommer det på passagerare som har köpt platsbiljetter till de nya, ändrade vagnarna, vilket innebär att det ju kan komma någon och tvinga bort oss när som helst. Jag hatar detta!!!
Efter att stapplande på tyska förklarat problemet för konduktören så försäkrade hon oss om att vi skulle kunna behålla våra platser. Fan tro’t. Vid nästa stora stad så blev nästa person bortknuffad från sin plats. Men vi lyckades hamna i Hamburg till slut och där fullkomligt vräkte regnet ner. Detta i kombination med en rejäl blåst gjorde att vi var sjöblöta trots att det var ca 200 meter till hotellet.
Hotellet är det hittills dyraste vi bott på. Med alla våra poäng på Hotels.com så tyckte vi att vi kunde unna oss när det bara skulle kosta oss några hundra. Men Sven kunde naturligtvis inte tänka sig en skön “hemmakväll” utan skulle naturligtvis ut och reka. Det fanns inte mycket att se eftersom allt är stängt i Tyskland på söndagar. Man hade till och med släckt i skyltfönstren!
Så vi bestämde oss för att få lite i magen. Vi hade ätit var sin macka på tåget, och en halv bulle, men lite sugna var vi och den där jäkla wienerschnitzeln lockar. Men var sin, när jag äter som en undulat?
Första stället hade uppenbara problem att placera oss fast lokalen nästan var tom. Vi fick inte sitta vid ett 6-personers bord, och ett 4-bord fick till slut gå an eftersom det inte fanns något mindre. Vi bestämde oss för att han kunde stå där och sura med sina tomma bord och gick vidare. Nästa ställe var hur trevligt som helst och det är absolut inga problem att be och få dela på en schnitzel (och sen en churros).
Så nu är vi nöjda och belåtna och jag tror jag kan få med mig Sven tillbaka till hotellet. De har en Samsung-TV och den brukar gå att spegla från mobilen för jag kommer inte åt HDMI-kontakten.
I morgon är den tidigaste resdagen på hela resan. 5 i 9 åker vi mot Köpenhamn och hoppas att inte så många andra gör det. Vi har två stressmoment och det är bytet i Köpenhamn och bytet i Malmö. Nu vill vi verkligen komma hem så vi vill inte fastna på vägen. Ser ju fram ofantligt mycket till att skotta snö på tisdag eftermiddag! Vi kommer att se så solbrända ut mot allt det vita!
