När det är dags att gå hemifrån sätter jag igång den fantastiska appen som heter Res i Stockholm. Varje gång får jag samma tråkiga besked!
SL klarar sig undan genom att säga att det är 15-minuters trafik i förorten och man ska inte komma och tro att dessa bussar kan samordnas. Nej kvartstrafik innebär att det kommer 3 bussar i stort sett samtidigt och sedan får man vänta. Det blir till att gå till Fruängen. Det tar i och för sig lika lång tid att vänta på bussen som att gå, men man har ju sysselsättning och det stärker ju musklerna och ger fin kondition! (Blääää….)
Om jag fotar min resväg så har jag något roligt att gör under tiden. Vi börjar hemma.
Mitt emot oss ligger “godisfabriken” där det nog snart kommer att pyntas för fullt. Det är lysande plastrenar på taket och tomtar i neon som jonglerar med paket och mycket annat som man inte kan hitta i vanliga affärer. Det är nästan så man får ha på sig solglasögon när man äter frukost! :-)
Bredvid honom ligger det som kallas “kyrkan”. Det var det huset som Huddinge kommun råkade ge felaktigt bygglov till. När grannarna gick ihop och överklagade bygglovet till Länsstyrelsen upptäckte man att kommunens handläggare nog inte ens varit ute och tittat i området. 7,6 meter åt ena gatan blev 13,5 mot vår sida och bygglovet drogs in omgående. Nu får kommunen stå för skadeståndet till fastighetsägaren som har krävt nästan 8 miljoner i ersättning. Det är detta som pengarna går till i vår kommun, om ni undrar. Själva har vi ingen åsikt om huset annat än att ljudet leds rakt in till oss. Således har Sven stått och målat till deras pigga tillrop i sovrummet.
Lite längre fram svänger vägen.
Vårt område är lite ovanligt i det att det finns två radhusområden insprängda bland villorna. I vanliga fall blandar man ju inte olika sorters boenden, men här ligger ett stort område med 3-våningsradhus. Här bor en av Annas klasskamrater samt en dam som gillar min trädgård.
I hörnan ligger ett fantastiskt fint hus. Han som byggt huset är naturligtvis själv snickare och har varit med i något inredningsprogram som jag ännu inte har sett.
Det fåniga är att man får fortsätta uppåt ett tag till innan man äntligen får gå ner från berget.
Högst uppe i backen kan man svänga ner mot Gamla Södertäljevägen. Den vägen heter Tallåsvägen. Men jag fortsätter….
Mitt emot Tallåsvägen ligger ett rött tegelhus uppe på höjden. När jag pratade med den tidigare ägaren av detta hus, trodde han att deras och vårt hus hade samma arkitekt. Efter att ha sett bilderna när de sålde huset på Hemnet är jag beredd att hålla med dem. Lite spanskt och lite märklig planlösning.
Huset bredvid har jag alltid varit så nyfiken på. Det ligger där och ser väldigt pampigt ut och man kan liksom förstå att det är väldigt lyxigt. Så var det till salu i höstas och jag har aldrig sätt så många bilar parkerade i området. Jag räknade till över 50 bilar. Utgångspriset var precis under 5 miljoner och jag tror slutpriset blev 6,8 miljoner, och då hade inomhuspoolen inte används sedan 80-talet. Jag hoppas hoppas att de som köpte huset har råd att renovera det (för det behövdes) på rätt sätt så att det kan bli så fint som det en gång var!
Det här huset ligger i hörnan i en T-korsning. Svänger man till vänster kommer man till ytterligare ett radhusområde som är lite äldre. Faktum är att de hade stor gårdsfest i somras då området firade 50-års jubileum!
Mitt emot “fina huset” ligger ett alpstugeliknande hus. Det var visning på detta hus samma dag som det andra huset, så det var väl en anledning till att det var så mycket bilar i området. Det är också sålt, det kunde jag förstå för idag satt det en man och förstörde hela trädgården med en liten grävskopa.
Men för att komma till Fruängen så måste jag svänga höger och ta mig till trappan ner till Gamla Södertäljevägen. Och oj, vad solen lyser idag!
De husen som ligger på den här gatan har adress Brantstigen istället för Bergsvägen. Här ligger ett hus som man har hållit på att renovera väldigt länge. Själv tycker jag att de valde fel grön färg på fönsterbågarna.
Och i huset bredvid måste man ha elaka hunder, för de har dubbla staket. Såg en idag men han såg inte särskilt farlig ut, men man undrar ju lite….
Mitt emot bodde en tant som vi lärde känna. Hon brukade vara förman på Delicato. Men sedan sålde även hon och nu har jag inte en aning om var hon bor, eller om hon ens lever.
Och längst ner innan man kommer till trappan ligger ett gammalt trähus som ser jättefint ut.
Och på andra sidan ligger mitt favorithus. Det är i ett plan och var till salu för några år sedan och jag satt och dreglade över bilderna på Hemnet. Nu är jag glad att vi inte köpte det för bakom huset har man byggt 8 våningshus på Fruängssidan, så lika fint är det inte längre.
Och så slutar gatan med två hus där tomten troligtvis blivit delad. Båda huset var till salu samtidigt. Det ena är ett fint stenhus och det andra är ett hus som var modernt på 90-talet, och jag har hört att det ska ha pool också.
Jag har legat på kommunen för att fråga när de kommer att bygga en trapp ner till bussarna i andra änden av området. Jag fick till svar att de tyvärr inte hade pengar i år men att 2014 så skulle det hända. Så i år har man bara investerat i små saker som tex att borra en massa hål i trappan ner till Gamla Södertäljevägen och där har man satt i runda vita saker som inte verkar lysa i mörkret. Förstår inte varför för när snön kommer så kommer de ju inte att synas alls.
Nedanför trappan så fanns det ett obebyggt risigt område precis framför busshållplatsen. Där står det nu två stycken hus. Jag förstår inte hur någon av dem kan trivas, det ena ligger skymt bakom det andra, och det andra har varit till salu ända sedan det byggdes men de har velat ha så mycket betalt plus en 4:a i innerstan, så de bor fortfarande kvar.
Det har varit väldigt många bränder i vårt område. 4 ggr brann det de 4 första åren vi bodde här. Ett hus som brann ner till grunden byttes ut mot detta där även byggt ett garage i 2 våningar med bostad över.
Och sen är man nere på Gamla Södertäljevägen. Det är lite häftigt att tänka på att det här var den stora vägen man körde för att komma ut ur Stockholm tidigare. Nu är vägen avstängd borta vid Zetas och istället kör man på Smista Allé till Kungens Kurva.
Och så kommer vi till gränsen mellan Huddinge kommun och Stockholms kommun. Det är en skillnad på ca 3:-/hundralapp, och helt ärligt så kan jag inte säga att jag känner att jag får så mycket mer för pengarna, men så är Huddinge kommun en tjänstemannastyrd kommun och politikerna agerar mest som kulisser om man ska vara riktigt ärlig.
Lite natur finns det ju kvar i området men inte mycket.
Infarten till Fruängsgården ligger nere i backen. Det kanske är trevligt där men jag känner att det här är det sista stället på jorden jag vill hamna på när jag blir gammal. Låt mig slippa!
När vi flyttade hit var det en stor gräsplan på höger sida och till vänster hade Stockholms Gatukontor ett förråd av gatuskyltar mm. Detta flyttades till deras förråd i Norra Sköndal (där vi bodde förut) och istället så byggde man ett helt nytt bostadsområde!
Så kommer man fram till gatukorsningen med Vantörsvägen.
Om man tittar till vänster bort mot Lidl så håller där en hel stadsdel att ta form. Inte bara bebygger man kvarteret Tältlägret, men även hela området där Gyllene Ratten tidigare låg. Det kommer att gå som ett lämmeltåg med människor som missar de tre bussarna som går samtidigt varje morgon.
Det värsta som kan hända när man går till tunnelbanan är att någon går om en. Det är som om all must går ur en när man blir passerad. Och även om man höll nästan samma fart så kan personen som går om kunna hamna flera 100 meter framför en meddetsamma! Därför gäller det att hålla högsta tempo så att det inte händer. Men idag gick jag ju och fotograferade, så det må ju vara hänt! Eftersvettas gör man på tunnelbanan sedan.
Nu bär det uppåt igen.
Till vänster ligger två företag som man ser hela tiden men som man inte använder sig av.
Och på högra sidan ligger något jag inte heller provat.
Och så är man då äntligen framme i Fruängen!
Svänger man till vänster här så kommer man på ovansidan av tunnelbanan.
En liten skymt av Fruängens Centrum får man ju förstås.
Och sen svänger man in på parkeringen och går förbi fiket.
Ovanför Fruängens centrum finns det Frisör, Hälsokostaffär, Restauranger och Apotek. Inget är ju öppet när man går till jobbet och det mesta är stängt när man kommer hem igen.
Ja en affär som brukar hålla öppet är Prisvärt. Där kan man hitta nästan allt utom mjölk (konserverad finns säkert dock).
Och så är man sen framme vid tunnelbanan efter ca en kvarts promenad.
Det är här uppe alla män sitter i sina bilar och väntar på sina stackars fruar som måste åka kommunalt hem sent på kvällen. Det står liksom en kö in på hela parkeringen. Det säger ju också lite om passningen på bussarna från Fruängen om kvällarna. Då är det halvtimmestrafik vilket innebär att två bussar går två minuter innan tunnelbanan kommer in (för de ska ju hinna släppa av passagerare i Tumba som ska åka in mot stan igen) och så får man vänta i 28 minuter på nästa buss.
Fördelen med att bo vid en slutstation är många. För det första brukar det alltid stå ett tåg inne och vänta på att få åka när in ankommande tåget kommer. Det innebär att man inte behöver stå på perrongen och frysa utan man kan kliva i värmen på tåget och vänta tills det går. Det andra är att man fortfarande kan få sittplats. Med tanke på hur många som flyttar hit till alla nybyggda hus så är det väl bara en tidsfråga tills man får stå redan från Fruängen. Nu brukar man få sitta åtminstone om man kliver på i Västertorp. Det kan vara fullt när tåget kommer till Hägerstensåsen och vid Telefonplan kan man bara glömma att få sittplats. Och sedan blir det bara värre och värre. Jag fattar inte hur folk står ut, och jag förstår de som hellre sitter i bilköer för att slippa stå med näsan inne i någon annans armhåla i 20 minuter varje morgon.
Det känns som om Fruängslinjen är den enda linjen man fortfarande kan köra med de gamla tågen. På morgonen gäller det att ha bra timing för då är vartannat tåg gammalt, och det är mycket trängre i de gamla vagnarna.
Ja sen är det bara att åka i väg dit man ska. Jag kan välja att kliva av vid Liljeholmen och hoppa på tvärbanan till Alvik och sedan ta en station in mot stan och kliva av vid Torildsplan. Eller så kan jag kliva av i Hornstull och låta två bastanta damer knöla in mig i någon av bussarna mot Fridhemsplan, där jag går från Mariebergsgatan. Eller så kan jag åka till T-centralen och byta till blå linje mot Stadshagen, vilket är det jag brukar välja. Hemvägen blir dock oftast grön linje där jag byter till Fruängslinjen vid Gamla Stan.
Nu vet ni så mycket ointressant om mig så hälften skulle kunna vara nog! :-)