Klass 2-varning sa man på vädret i går kväll, med det vet vi ju hur meterologerna överdriver för att man inte ska kunna skylla på dem i efterhand för att de inte varnat allmänheten.
Men när jag vaknade i morse förstod jag att det skulle blir en sån där dag när man verkligen ska hålla sig hemma om man kan och inte belasta kollektivtrafiken om man kan undvika det.
Jag gick ut för att hämta tidningen och fick skotta mig fram till brevlådan. Och så höll jag på med jämna mellanrum innan jag gav upp och lät snön falla.
Det har varit så här dåligt väder två gånger tidigare som jag minns. Den första gången jobbade jag ute i Sundbyberg, men jobbade hemifrån den dagen. Minns att en arbetskamrat fick sova över hos en kompis för det gick inte att ta sig hem till Tyresö, och flera av mina arbetskamrater spenderade 4 timmar på att ta sig hem. Det borde ha varit vintern 2006 eller 2007. Den andra gången var den dagen vi skulle gå på Kickis begravning i Södertälje. Det var så fruktansvärt halt ute att Sven, som lovat att skjutsa mig dit i snökaoset, vägrade köra dit. Det här var 2009. Och nu var det dags igen.
Så här såg det ut ut mot gatan:
Vi kommer inte att bjuda hem något finfrämmande den närmsta tiden, om inte annat för att vi ska slippa skotta oss fram till huvudentrén utanför. Det får bli att gå in via köksentrén, och när vi går till bilen på garageuppfarten så får vi gå ut på gatan där det är plogat.
Ja här var det ännu inte plogat!
Till och med fåglarnas hus var översnöat men det hindrade inte blåmesarna från att komma på besök.
Ja, under dagen fortsatte det att snöa oavbrutet och det är ju inte det värsta, för det är ju blåsten som ser till att det blir höga vallar över allt. Så här såg det ut hemma idag.
Det var bara i förra veckan som Andrej var här och satte upp ett tak över altandörren så vi kan gå torrskodda ner i haciendan. Idag fick vi pröva det och det fungerade alldeles utmärkt!
När jag hade jobbat färdigt var det dags att ta tag i skottningen. Sven ringde vid kvart i 4 från Östersund och berättade att han skulle flyga hem kvart över. Jag frågade om det verkligen skulle bli så, och han sa obekymrat att han inte hört något annat, samtidigt som man i högtalarna hörde att flyget var framflyttat till kl 18.00 (kl 10 kom han äntligen hem!)
Problemet är att det inte går att parkera bilen ute på gatan. Plogbilen får knappt till enfiligt upp för backen och skulle vi parkera där skulle vi bli lynchade. Uppe på Bergsvägen står redan grannen med 3 bilar på gatan, så där hyvlar plogbilen bort gräsmattan utanför oss varje vinter för att skapa en väg för bilarna. Jag måste alltså skotta garageuppfarten!
Jag byltar på mig och tänker smyga ut genom garaget för att inte behöva skotta mig ut till gatan, och för att snabbt komma åt den stora skoveln. Men se det gick inte!
Så det var bara att sätta igång att skotta sig fram till brevlådan en 4:e gång idag! Om det kommit mycket snö? Döm själva!
När jag väl hade skottat mig fram till den stora snöskoveln så kunde jag ändå inte använda den. Den samlade upp för mycket snö och jag kunde inte lägga den någonstans för det var för trångt. Men den lilla skyffeln orkade jag kasta upp höga vallar. Jag hoppas verkligen att Svens bil får plats här, för jag är helt färdig. Det tog en timme!
På vägen fram mot garaget skottade jag mig förbi trappan. No way att jag tänker gå där i vinter!
Och det innebär att jag inte heller tänker skotta från andra hållet heller!
Och till komposten har jag gjort fotspår som man får hoppa i. Något annat vore löjligt! Det är ju tonvis med snö att flytta annars!
Till slut kom jag då äntligen fram och kunde gräva fram garagedörren så vi kan gå ut den vägen. Och jag såg att smidesstaketet till balkongen inte längre var svart, utan bara vitt, vitt, vitt!
Och sen… in i värmen igen!
