Nu när det börjar bli fint väder ute, så lägger sonen sitt badrumsbygge åt sidan för att istället ägna sin sista vecka som föräldraledig på heltid, på saker utomhus. Vi erbjuder oss att hjälpa till, för trädgårdsarbete är trädgårdsarbete och vädret ser ut att bli bättre i Linköping i helgen än vad det ska bli i Stockholm. Som grädde på moset (eller lök på laxen?) lovar vi att vara barnvakt på lördagskvällen som att den unga familjen kan gå på överraskningsfest för en kompis. Piece of cake, som man säger på engelska.
Jag har hängt upp alla fjädrarna i flädern (sedan syrenen dött) och som tur var hittade jag en påse med några som inte hade blekts totalt.


“De hade lovat bättre väder” men så här såg det ut när vi vaknade på lördag morgon. När man sedan såg att det skulle bli 7-8 grader varmare i Linköping så var saken biff. Jag skulle klara av att sova borta med min förkylning!

Man tänker inte på hur mycket packning det blir när man bara ska bort över natten. Vi fick precis in allt i bilen. (Det stod mer utanför!)

Jippi! Äntligen får jag träffa Ella, som jag pratat med en massa via Facetime på senaste tiden. Men det känns skönt att få träffas irl, eftersom vårt sätt att kommunicera på telefonen har varit att skaka på huvudet, och jag lovar att man blir rätt yr av det.


Först får Ella sitta på en filt på gräsmattan. Det var väl så där halvkul tills hon tog sig fram till kanten av filten och började kunna rita upp mossa själv ur gräsmattan. Som sagt, vem behöver leksaker?

Sen sätter vi ut Ella på däcket som är nyskurat. Den nya kryptekniken som hon kommit på, går ut på att hasa sig fram på rumpan. Hon har redan haft sönder ett par byxor, men det är väl knappast någon risk för stickor i baken med de jätteblöjor som hon har på sig.


Huset och Ella bor i är sedan 40-talet och det finns en massa roliga saker att göra. Köket är väl det som är klart OCH det finns numera en vanlig trappa upp till övervåningen, vilket gör att de båda våningsplanen sitter ihop. Nackdelen är att gatan utanför tillhör Y-leden och är väldigt trafikerad.






Där det tidigare var ett land (som man lagt igen med grästuvor från där altanen låg) bestämde man sig för att sätta upp pallkragarna. Det är för dålig jord neråt så pallkragarna behövs verkligen. Ett helt släp med jord ligger och väntar på att fylla pallkragarna.



Under tiden så ägnar jag mig åt det jag tycker är roligt i trädgården, ett privilegium som man får ha när man är och jobbar i andras trädgård. Det finns två kategorier av roliga jobb: 1) När det snabbt syns stor skillnad 2) man vet att man gör något som kommer att förbättra trädgården längre fram. I den här gamla eftersatta trädgården så är det svårt att välja vad man ska göra…. Men jag börjar med att klippa bort gamla blommor från rhododendronen i backen (blommor både från förra och förrförra året). Se så fin dem blev meddetsamma!

Sen finns det några rabatter som är sjukt eftersatta. Den här rabatten, som jag inte orkade så långt i, behöver grävas upp och jorden bytas ut, eftersom det finns så mycket kvickrot i den. Just nu får det vänta lite, så jag börjar att rensa så det ser fint ut i alla fall.


Det finns ett antal gamla fruktträd, både äpplen och päron, som Erik har klippt, inte helt rätt, enligt mig, men i sommar ska vi råda bot på det. Men jag upptäckte att ett av träden hade förtvivlat mycket mossa som växte på det. Det är det värsta som kan hända för trädets stam är konstant våt av mossan och ruttnar till slut. Vilken tur att jag packade — en rotborste!


På tomten finns en robotgräsklippare men den kan ju inte klippa överallt, men man kan verkligen se var gränserna går. Det här var ett ögonblicks arbete att få fint, men vilken skillnad det blev. Men utan regelbunden klippning så fortsätter det ju att växa.

Grannen har verkligen sin baksida här. Men se så fint det är me alla vårlökarna som kommer upp och gör allt så vackert, så man inte ser något allt!

Och medan vi sliter passar Ella på att ta en jättelång tupplur, och när hon vaknar igen så är mamma och pappa på väg till sin fest!

Det går ju bra i början men man märker ju att hon undrar lite vad det är som händer, men vi leker och har det ganska bra. Men sen tar Sven fram dammsugaren, Ellas hatobjekt!


Och då går det inte att hålla tillbaka längre. Ella gråter och gråter och skriker och skriker. Vad ska vi göra? Vi kan ju inte ringa hem dem redan efter en timme! Hennes lilla hjärta pickar som bara den och hon är helt otröstlig. Till slut trycker vi ner henne i vagnen men bara en strumpa och halvklädd och ger oss ut på en promenad. För att gå runt med vagnen i trädgården funkade inte. Vi blev totalt utstirrade av grannarna som alla hängde vid sina grillar med ölburkar i händerna. Jag var så avis.
Vi gick åt ett håll en lång stund och sedan vände vi och gick tillbaka via en gångbana. Döm om vår förvåning när det kom en polisbil där på gångbanan. Vår första tanke var säkert att grannarna ringt polisen, men det verkade inte vara oss de letade efter!

Vi den här tiden så hade Ella, piggat på sig betydligt, och hon låg och gjorde ljud i vagnen. Vi bestämde oss för att gå till pizzerian när deras hus, för gör-det-själv-pizza-kitet som låg i kylen kändes övermäktigt i kväll.
Utan egentlig aptit så köpte vi varsin jättepizza som vi gick hem med utan att veta om vi skulle få äta dem eller inte. Det gick bra en stund men sen blev Ella ledsen igen. Och Sven han aldrig ta av sig ytterjackan ens.



Hur man så effektivt kan tugga i sig sega pizzabitar med två risgrynsliknande tänder i underkäken är helt obepripligt, med det går. Och har man inte fått äta mat med salt i i hela sitt liv, så är det klart att man blir euforisk när man äntligen får. Och om man dessutom får smaka starköl till maten, så blir allt jättekul!




Ella rapar som en hel karl och skrattar sedan så hon kiknar. Hon sitter med fötterna uppe på bordet och det ligger mat överallt, både på bordet och golvet. Själv fick jag inte ens i mig en kvart av min pizza, men Ella och Sven lyckades i alla fall få i sig hälften av hans. Nu ska vi bara få henne i säng!
Vi provade båda att lägga oss i mamma och pappas säng, med en flaska välling, men det var inte så kul. Ja, det var så okul att att vi bestämde att det nog var bäst om farmor försvann och tog med sig vällingen. Sen tog det inte så lång stund innan hon somnade. Konstigt nog så lyckades dock Sven hålla sig vaken, något han aldrig grejade förr i tiden. Jag minns hur många fester som helst när jag fick upp och väcka honom när vi förstod att han somnat i någon kompis säng med Anna eller Erik.
Sen hängde vi i soffan och kände hur gamla vi egentligen var. En heldag i trädgården och vi var totalt slut. Kl var bara 11 och vi satt och hoppades att de snart skulle komma hem från festen. I stället vaknade Ella igen.

En stund efter att Sven återigen gjort en hjälteinsats och fått Ella att somna, så kom de unga tu, hem och vi fick äntligen gå och sova. Så skönt!
Nästa morgon var det inte lika fint väder, men vi bestämde oss för att vara kvar så länge att man hann åka och köpa fler pallkragar och jord och göra färdigt. Jag fortsatte med små idiotarbeten.


Ella sov i 1,5 timmar i bilstolen och när hon vaknade så var hon så glad meddetsamma! Lådorna var då färdigmonterade och fyllda med jord. Nu var det bara de 3 potatissorterna kvar att lägga ner i jorden. Och så att sitta med när Ella käkade lunch. Sen drog vi hem till vår egen trädgård. För idag var det finare hemma.



På vägen hem stannade vi i en “antik-loppis” i Nyköping som vi såg igår när vi var på Granngården. Jösses vad mycket det fanns där. Det gick inte ens att fokusera på vad som fanns. Jag hittade en fönsterlampa till Annas sovrum (om hon vill ha den) för 30:- men sladdarna var avklippta så hon måste nog dra ny el, men det kan ju vara kul att lära sig.


När vi kom hem vid 3 så åt vi snabbt och gick sen ut i trädgården. Jag klippte rosor och Sven gjöt kanter på våra murar så att inte jorden ska ramla ur. Och så fikade vi ute i solen! Det märktes meddetsamma när solen höll på att gå ner för då värmde inte solen längre.

Vi sa att nästa gång vi provar vår cider, ska vara i april, för då ska den vara klar. Sven hämtade upp en flaska 2, och den var väldigt god! Ingen jästsmak överhuvudtaget, inte så kolsyrad men bubblig mot tungan när man drack. God både till mat eller naturell. Det enda dumma är ju att man inte har en aning om alkoholprocenten, och vet därför inte om man får köra bil eller inte när man druckit ett glas! Dumt va?

Så var den helgen till ända!