Den här morgonen drog vi vidare efter frukost och frös en stund på stranden i St Cecile och gick runt en stund i Calais.
Vid 3-tiden dagen före midsommarafton kom vi till Brügge. Det fanns ett parkeringsgarage 5 våningar under marken och när vi kom upp så hamnade vi mitt i solen på ett torg med en massa uteserveringar.
Vi gick ett varv runt centrum som nästan bara bestod av gamla hus och kyrkor. Och vissa var så små så små, så man undrar hur de fick rum, men Hercule Poirot var ju inte så stor precis.
Naturligtvis gick vi vilse för i mina ögon såg alla kyrkor likadana ut. Men till sist hamnade vi tillbaka på torget där vi tog varsin öl, min 8% och Svens bara 4. Jag satt och njöt i solen medan Sven försökte googla var gränsen för rattonykterhet gick.
De Paulin hette baren/restaurangen vi hamnade på. Jag har nu lärt mig att blont belgiskt öl är min förtjusning, så det beställde jag medan Sven tig ett mättande mörkt öl. Och så beställde vi in ost och fick det i form av stora ostkuber som inte var svårätna alls eftersom vi den här gången fick fler än en tandpetare. Men vi ville inte äta än även om revbenen som snurrade över öppen eld såg oemotståndliga ut!
Men vi bestämde oss för att P-huset var bra för bilen och så snodde vi sista rummet på Hotel Groeninghe. Vi gick ner till bilen och bytte om och knyckte med oss det mest nödvändiga. Det var så rent i parkeringsgaraget att man hade kunnat gå i strumplästen där nere. När vi dumpat sakerna på rummet som låg 2 trappor upp utan hiss, så gick vi ut och turistade.
Det var fullt med turister ute men det var ändå precis lagom med folk. Och Brügge visade sig från sin bästa sida med sol och fint väder om än kyligt. (På tisdag ska det bli värmerekord i Bryssel, men då är väl vi hemma och tar emot det här vädret för det ska bli kallare hemma.
När det var dags att äta gick vi tillbaka till restaurangen för att få våra revbensspjäll, som serverades med varsin liten burk med senap, tartarsås och någon söt orange sås och majonäs. Inte vad man är van vid men det var nog allra godast naturell. Jag har aldrig varit på en resa där alla är så snåla med servetter, och här fick vi inte ens en våtsavett efter maten. Mig gjorde det inget men på herrtoan fanns det inte ens handfat sa Sven (kocken var man!). Mätta och belåtna gick vi tillbaka till hotellet för att i natt åter sova i en skön säng igen. Den vi sov i i Etaples var smal och sackade i mitten så man fick ligga ute på kanten, och mest förnedrande, var bäddad med plastad frotté under lakanet!!!
Nästa morgon vaknade vi vid 8. Rummet var svalt för vi hade stoppat in galgar så att fönstren stod öppna hela natten. Eftersom Sven inte beställt frukosten för 8,50 per pers så fick vi gå till ett bageri och beställa frukost där. Det kostade 26 euro istället, men då var både apelsinjuicen och mackan alldeles färska.
Vi hade tänkt ta en båttur men idag var inte turisterna lika roliga. De var precis överallt och i kopiösa mängder! Detta och alla hästekipage som gick runt med turister gjorde det omöjligt att gå omkring så vi gav upp när vi handlat de presenter vi hade sett ut, och gick och tog en fika på torget. Vi tog varsin cappuccino och Sven tog en äppelkaka med glass och grädde. Kaffet kom med massor av vispgrädde på. Svens ådror kommer att behöva spolas rena när vi kommer hem igen. Någon äppelkaka såg vi inte skymten av. Det verkar inte vara så viktigt att man äter hela sin beställning samtidigt här. Till slut gick jag och sa till att vi inte ville ha kakan, men sen kom de ut med den ändå och vi sa att vi fikat klart och skulle gå, vilket vi också gjorde när vi lagt pengar på bordet för kaffet. Jösses vad sur hon blev! Och det var det sista som hände i Brügge!
