Jag är en sån där som packar med mig en egen kudde, men jag är också en sån där som glömmer den i bilen. Hotellets kudde kändes som om den var fylld med såna där bomullstussar man förr använde för att tvätta bort sminket och så tror jag de var antimagnetiska mot hud för de försvann så fort man la huvudet på kudden, men trots detta somnade jag efter en timme eller två. För Sven tog det 5 sekunder!Jag borde ha fattat när vi vaknade först halv 9, riktigt utsövda, vilket väder det var ute. Man sover aldrig så gott so. När det spöregnar ute. Och mycket riktigt! Det försvårar ju för oss som har tänkt oss en utomhusaktivitet idag. Men först frukost.
Sven hämtade bilen och vi stuvade in våra saker plus våra extramackor vi brett till frukosten och så satte vi av söderut. Och det regnade hela tiden, och åskade och blixtrade. Vi svor för att vi inte hade något snarr i bilen så när vi kom till Flensburg så åkte vi till Citti-park, och där blev vi kvar i nästan 2 timmar.
Saker vi köpte: Godis till oss (och Ella), vita varggapsfrön, stor burk med örtkryddor till kryddsmör, 2 l plastpåsar, vin-juice, 1 flaska var av rött och vitt vin (med skruvkork) och ett väldigt fint födelsedagskort till en speciell person. Det guck bra att prata tyska till jag kom till ordet skruvkork, som jag inte fick lära mig i skolan ju….
Sen åt vi upp våra mackor tillsammans med vindruvsjuicen, och till efterrätt kinderöverraskningar, som vi alltid äter i Tyskland av någon anledning.Resan till Bremen tar längre tid ju närmare vi kommer. Det verkar som alla ska till Hamburg!
Resan till Bremen tar längre tid ju närmare vi kommer. Det verkar som alla ska till Hamburg!
Nu är vi två städer mer beresta! Vi har varit i Buxtehude och Zeven.
I Buxtehude kom vi mitt i någon form av konstfestival och alla affärer var öppna trots den sena eftermiddagen. Vi fick dagens första koffein (äntligen!) och Sven fick ett par ”tofflor” från en av de tre (!) skoaffärerna i staden. Jag fick inget!
Vi försökte hålla oss borta från Autobahn så vi siktade på en stad som heter Zeven, men hu vad tråkig den var! Nu är vi tillbaka på Autobahn och åker mot en stad som heter Cloppenburg. Det får bära eller brista!
Det man inser när man är i Tyskland, att här håller man sig i skinnet. Sven körde in i en liten sten på parkeringsrutan som skulle förhindra att bilen hamnade för långt fram i rutan, och gud nåde en om man skulle spotta ut ett tuggummi på gatan. Och de flesta husägare här skulle slita sitt hår om de såg de flesta trädgårdar hemma i Sverige. Nagelsax är ordet!
Märks det att vi sitter i bilkö igen?
Senare samma kväll. Jag är så mätt så det känns som jag går i bitar och då har Sven ändå fått äta upp min mat. Jag är mätt, full och trött och vansinnigt belåten!
Med hotellrummet som är superrent och fint,
Och maten på restaurangen öven om den är dyr, men vi stal ju mat på frukosten så det kanske kompenserar.
Godnatt från Cloppenburg! Jag skiter i om jag inte fick ihop 10 000 steg idag! Och min kudde tog jag med mig in på hotellrummet!