Godmorgon! Vi har sovit förvånansvärt gott. När väl alla holländarna gick hem och sov, blev det ännu mer knäpptyst än vad öronpropparna fixade. Men vi ska ändå försöka byta rum till ett mot innergården. Det värsta med rummet är att golvet känns som det är vaxat med stearin. Tar nästan hellre heltäckningsmatta.

Sven tyckte frukosten var för dyr på hotellet så istället hamnade vi på ett bageri där vi betalade lika mycket för mindre mat! (=dumsnål).


Det tog lite mer än 7 minuter till bussen och man fick nästan nackspärr av att hålla koll på bilar, cyklar och spårvagnar. Det bor ca 800 000 människor i Amsterdam, men det finns också 700 000 cyklar!

Och sen tog vi oss till bussen ut mot flygplatsen igen! Av en tiggare lärde vi oss att alla husnummer utgår från Centralstation så man vet åt vilket håll man går åt! Det går inte att beskriva vilken kö det var till bussen ut till Keukenhof. Alla hade tydligen Skip-the-line-biljett! Sven hade bråttom och tyckte att vi skulle ta de sista ståplatserna på bussen. Då visste han inte att resan skulle ta en timme och att jag skulle vara tvungen att stå lutad mot en dam med pälsjacka hela vägen.





Till sist kom vi fram och förvånande nog behövde vi inte köa för att komma in. Men folk var det, och tulpaner förstås. Fast mer förvånande var ju alla olika varianter av narcisser och hyacinter. Sven fattar inte varför inte våra 5-kronors julhyacinter från IKEA inte är lika stora…



Efter ett tag kom man in i ett flow där man inte märkte alla människor. Men vi konstaterade att vi aldrig någonsin sett en sån varierande blandning av olika människor och nationaliteter.
Vi var hungriga och törstiga men hittade inget bord så vi frågade om vi fick dela bord med 2 amerikaner om vi lovade att vara jättetrevliga. Det var de också och vi umgicks i en dryg timme och pratade om vårt gemensamma intresse, trädgårdsvisningar. Och kan hända planterar hon en hägg hemma hos sig i Cape Cod i år!


Lite lullig av ölen gick vi vidare och fortsatte med våra konstiga fotograferingsställningar för att få bästa tulpanbilderna. Jag tyckte det var barnsligt roligt att hjälpa till att få folk att skratta när de blev plåtade genom att sätta horn på fotografen som bara de fotograferade såg. Och jag var den som först lyckades fånga alla i hoppet på den här bilden!












Vid halv 6 var vi ganska mätta men samtidigt ganska hungriga om ni förstår. Det tog en timme innan vi satt på bussen till flygplatsen där vi sen ska byta. Nu har vi ialla fall varsin sittplats!



Nu har vi gjort den enda inplanerade utflykten vi hade. Vad ska vi göra nu?