Vaknade halv 7 och hann släpa runt en stund innan Sven skrämde slag på mig när han kom upp utan att jag hörde det. Vädret var ok och man kunde ju hoppas på en dag utan regn. Vi åkte till Hornbach för Sven skulle köpa några superskruvar som skulle spara tid när han satte dit reglar. Jag skulle köpa jordpåsar. Vi får ju ta så många vi får plats i bilen varje gång vi kommer hit. När jag böjde mig över säckarna så lyckades jag suga upp allt regnvatten som låg på säckarna i min T-shirt. Det var rena wet-t-shirt-contest när vi gick till kassan. Vi hann ju bara hem och lite till, så kom regnet. Det regnade som om himlen öppnade sig. Regnmätaren sa 25 mm på en halvtimme, men då står den under vårt körsbärsträd…
Nu hände två saker som ruckade vårt lugn och ro. Det första var att jag fick kontakt med personen på Blocket som jag skrivit till angående ett bord. (Inte lika fint som det i Osby, men betydligt närmare.) De bodde i Sko Kloster men hade sommarstuga i Upplands Bro och kunde åka och möta oss med bordet i Spånga. Samtidigt så blev det klart att Erik och Susanna skulle köpa ny bil och de ville naturligtvis hämta den meddetsamma. Hur skulle vi nu pussla ihop allt detta? Vi stämde träff med bordssäljarna om 2 timmar och sen väntade vi på Linköpingsborna. När de kom så sa de att det var kaos i trafiken, så vi fikade och väntade ut köerna.
Trodde vi ja! Det var värre än någonsin och Lars-Åke på trafiken var så bekymrad. Erik satt i baksätet och bladdrade om en massa lösningar man kunde införa. Skulle Sven sitta så där varje morgon när vi sitter i köerna till jobbet så hade jag slagit något hårt i huvudet på honom!
Till slut kom vi fram till Kista och jag ringde min Blocket-kontakt, som naturligtvis kört från andra hållet och redan var på plats. Vi försökte skynda oss så gott det gick, men med en GPS-karta som inte uppdaterat sig med den nya Kymlingelänken, så lyckades vi ganska dåligt med att köra raka spåret till Spånga Station. Vi hade inte mage att pruta ens på bordet, fast det troligtvis fanns en ganska stor prutmån på det. Det kändes som att vi fick betala för den halvtimmen de suttit i regnet och väntat på oss. Kan inte ens föreställa mig vad som skulle ha hänt om jag sagt att jag inte ville ha bordet. Så in med det i bilen och hem igen. Under tiden åkte Erik och Susanna E4:an direkt från Kista. Men de är inte lika duktiga på smitvägar som Sven är!
Sven var så mallig att de nya skruvarna gjorde det så enkelt att sätta dit reglar. Knappt hade han hunnit säga det så la borrmaskinen av! Men som alla hobbysnickare så har han naturligtvis en till i reserv. Så när vi kom hem så satte han dit de sista reglarna. Jag hade kunnat spackla och målat fönsterbrädorna med schellack, men han förde ett sånt himla liv att jag gick ner i verkstaden och tog hand om min keramik. Jag satte handtag på en kanna och gjorde mönster på en kruka jag har tänkt hänga i en ampel i uterummet.
Sen gick jag upp och gjorde mat. Klockan var långt över 8 och jag gjorde pasta med het räksås. Sven kollade i vinkylen efter ett kallt vitt vin. Det var så dyrt så han tyckte att vi kunde fira något, men jag vet inte vad vi skulle kunna fira, kanske nytt nederbördsrekord på semestern?
Hur som helst så var vinet supergott! Och det var maten också. Jag var dum nog att berätta att det fanns en nostalgi-funktion på SVT Plays Öppna Arkiv, och den måste han ju prova, så sen satt han och kollade på Pip-Larsson från 1971, första avsnittet av Kråkguldet, samt en intervju med den blivande kungen från 1971. (Det är därför jag bloggar ikväll!)
Så nu undrar ni väl hur långt vi kommit i uterummet? Sven hann isolera en vägg medan jag gömde mig i verkstaden. Vi har även köpt skivor för att bygga en kommod till handfatet som vi har haft liggandes sen i våras.
Och så bordet, hur ser det ut? Ja, det kommer att behöva målas om, men slipas först. Nu har jag bara tvättat av det. Enligt skylten under så kommer det en gång från NK, så det är inget smäck. Jag hoppas att det kommer att passa till soffan, som jag säkerligen OCKSÅ måste måla om om bordet är iordninggjort, och gungstolen i korg, kan ju inte fortsätta att vara bäbisblå, sen den stod i Eriks bäbisrum. Det finns alltså lite att göra här hemma fortfarande! Vilken tur, eller hur?
