Den här helgen var det så dags igen. Den här gången var det Antikmässan. Förra året var det värsta nostalgitrippen att vara där. Men denna gång var man van…
Som vanligt var det massvis med folk, trots att vi hängde på låset vid 10, men det blev förstås ännu värre framåt lunch då gemene man orkade pallra sig dit.
Den här gången hade jag med mig påsen till min jacka, så den tog ingen plats alls, och jag slapp att svettas.
I år var det kannornas mässa. Man såg dem överallt. Och faktiskt så fanns det mycket mer “riktigt” antika saker än förra året, som var en orgie i 60-tals nostalgi.
Som ni vet så letar vi efter korgmöbler till uterummet (som visserligen ännu inte finns men…). Den här kostade 9000:- men saknade soffa tyckte jag.
Det fanns andra soffor också!
Det är konstigt hur olika man kan uppleva stånden. Vissa har bara pluttrat in allt huller om buller och vissa har verkligen lagt manken till. Som det här ståndet till exempel. Hon blev väldigt glad när jag kommenterade det, och det var hon värd.
För det kunde också se ut så här:
På mässan fanns det en stor avdelning med ny konst. Det absolut häftigaste var dessa glasvaser från The Glassery på Hornsgatan. Wow vilka pjäser!
Jag återkommer till den moderna konsten senare, men först lite mer gammalt.
Lampor är ju väldigt roligt och på mässan fanns det massvis.
Jag lärde mig två nya serviser från Gustavsberg som jag aldrig tidigare sett. Båda var väldigt fina…
Längst nere i hörnet av mässan hittade jag en hel monter med bara leksaker. Fatastiska mängder med dockskåpsmöbler mm. Jag fick hålla mig därifrån för att inte starta upp ett nytt samlarintresse! Här är några skåp.
Till Erik som ska bygga om hemma och göra en öppen trappa till övervåningen hittade vi denna trappa för 100 000:- Man fattar inte vad folk släpar in till mässan!
Bland de roligare sakerna vi såg på mässan var en monter med handgjorda tapeter efter gammalt original. Där bland alla tapeter såg vi en av de 17 tapeter vi fick fram när vi renoverade rummet på övervåningen på landet.
Jo, och så var det all den där konsten, vi såg. Det var omöjligt att motstå de här söta och galna figurerna! (Priset var dock mycket lättare att motstå!) De var gjorda i keramik och behandlade med äggtempera och vax om jag förstod det rätt. Och mittenfiguren skulle jag så gärna ha ståendes någonstans hemma för att ge mig ny kaxighet och självkänsla varje dag!
Det fanns så mycket modern konst att titta på också. Och det är helt klart att det finns en massa fantastiskt duktiga konstnärer idag. Den absolut häftigaste tavlan på utställningen, och som man minns bäst efteråt, var ett stort självporträtt av Caroline af Ugglas, där hon solbränd sitter på en stol mitt i naturen med en röd clownnäsa. Jag hade inte en aning om att hon var så duktig på att måla. Jag tog ingen bild, och ingen bild i världen skulle nog göra denna tavla rättvisa. Jag hoppas att få se den snart igen.
Men om ni tror att nedanstående bilder är fotografier så tar ni fel. Jag har aldrig fattat hur man kan måla så realistiskt i akvarell!
Efter alla intryck var vi ganska mätta, men nu var det ju så att Symässan pågick samtidigt (därav att det var så fullt på parkeringen). En snabb repa fick det blir.
Faktum var att jag blev lite besviken. Det var bara en massa tyger och garn och inte alls lika inspirerande som tidigare år. Fast Sven, som aldrig varit där tidigare, tyckte nog att det fanns mycket att se. Och jag kan ju ha blivit lite hämmad av att jag hade fel sällskap. Det som jag tyckte var allra roligast var den stora quiltningsmaskinen, där man lägger in baksida, vadd och översida från tre olika håll och sedan syr man fast allt med vilka mönster man vill. Jag fick prova, men insåg att mitt mönster jag gör i keramiken inte funkade eftersom jag hela tiden måste lyfta nålen då… 60 000:- plus moms, känns ju inte som något man köper hem för att det är kul! Men oj så roligt jag skulle kunna ha, istället för att sitta på en kudde på golvet och sy för hand!
Det var egentligen bara en sak som jag tyckte var inspirerande på mässan och det var den här väskan i flätat tyg. Naturligtvis kommer jag att prova att göra en sån!
Det fick inte bli något garn gjort av silke från maskar som ätit mullbärsblad, hur mjukt och fint det än var, och inte heller blev det någon mer Balibatik, för vem skulle jag göra överkast till då? Det enda jag köpte var mönstret som jag var för snål att köpa för två år sedan. Det har jag ångrat sedan dess, men nu så har jag det.
Vi var färdiga med mässan vid halv 2 och åkte hem i det soliga vädret. Där visade trädgården upp ett litet smakprov på vad som komma skall och jag tog fram en stol och satte mig i solen och löste korsord.
