Uppe med tuppen, nästan. Kl halv 8 var vi båda vakna och på strålande humör och av den halva vinflaskan som vi gemensamt lyckades få i oss, märktes inte ett spår idag. (Hurra!) Grande Alberone är ett vin som kan rekommenderas. Vi köpte hem en hel låda när vi var i Tyskland för två år sedan (eller var det 3) och nu säljs det även på Systemet.
Tyvärr var vi inte så snabba som vi borde ha varit med att åka till Zetas. Oh boy, vad folk det var. Parkeringen helt full och en buss utanför (två när vi gick ut), och så otroligt mycket folk därinne. Och svårt att hitta, inte minst när nästan allt var insvept i vit duk för att kunna klara av frosten på natten. Vi hade kommit dit för att handla en perukbuske, något jag har suktat efter i flera år. När vi äntligen hittade den, så tog vi en uppstammad som helt ärligt, såg helt död ut. Vi försökte hitta någon personal men vi får förlita oss på Zetas garanti. De kan ju inte sälja något som är dött till oss.
Eftersom vi hade sett att Huddinge Botkyrkas Trädgårdssällskap (som vi förstås är medlemmar i) fick 20% rabatt den här helgen, så kunde Sven inte låta bli att köpa ytterligare en trädpion (650:-) medan jag inte kunde motstå en slags skir ormbunke. Ja, och se köpte vi mer kryddor, som tex citrontimjan och piplök. Och lite blommor och en pärlbuske.
Vi behöver väldigt massa växter just nu för vi har byggt en massa nya rabatter. Dessutom grävde vi upp en stor prakttry utanför ytterdörren och planterade allt från rabatten vid persikoträdet, så där behöver också fyllas på. Men för att inte köpa en massa växter man INTE vill ha egentligen, så har vi bestämt oss för att odla tomater i år. Bara det blir frostfritt så man kan plantera ut dem alltså!
Det bästa med att grilla hamburgare är att det blir så många fler än vad man orkar äta upp, så det finns enkla rester att äta nästa dag!
Sen är det bara att fortsätta att plantera och sprida ut täckbark i rabatterna.
Sven gjorde färdigt rabatten nere vid parkeringen. Det kommer säkert att komma till en massa blommor men just nu så får rabatten vara så här tom och stilren med sin nya (döda?) perukbusk-träd och trädpion.
Äntligen fick vi ner den sista växten vi fick av Perre och Helene i jorden. Vi har haft en salix i kruka men den har tydligen inte fått den uppmärksamhet den behövt. I år klippte vi bort alla döda grenar, och det blir inte mycket kvar. Under trädet har vi planterat en massa vintergröna, som vi stulit från andra rabatter. Jag undrar om vi kan få det marktäckande på en säsong?
Under tiden så undrar jag över kattägare i allmänhet. Tror de verkligen att deras små kisse-missar kommer hem till husse och matte när de behöver gör sina behov, och speciellt tvåan? Jag håller ju inte på hela helgerna med att sprida ut täckbark i rabatterna och sopa bort allt som hamnar på gångarna, för att nästa morgon komma ut och se stora hål i rabatten och täckbark sprätt över gångarna. Jag vill inte vara någon djäkla kattoalett! Jag jagar bort katter som kommer in till oss, men jag är ju inte hemma jämt. Det är en smutstassad katt som varje natt går genom vår hacienda och lämnar smutsiga kattasspår efter sig.
Fast de absolut mest korkade djuren någonsin måste vara duvorna. Nu håller de på att försöka bygga bo i en av våra thujor. Det går så där. Först ser man en duva sitta där som en djäkla fredsduva med en gren i näbben. Sen tar den sats och flyger rakt in i den täta thujan. I 9 fall av 10 så tappar den sin pinne och med ett himla liv så landar den inne i thujan. Men sen ut igen och hämta nästa pinne. Och sen är ju duvor världens sämsta bobyggare. Vi får se hur uthålliga de är, för vi tar ner boet när det blivit några pinnar, och så får de börja om igen. Duvkutter är verkligen inget jag tycker är vackert att lyssna på.
Däremot har jag insett vilken vacker sång som rödhaken framför. Jag tror att vi har ett par som boar i trädgården. Varsågod!
Vi gick in vid 6-tiden och drack kaffe, och kom på att det inte fanns ett smack att göra inne, så vi gick ut igen. Sven grävde och jag gjorde fint.
Sven blev klar först och bestämde sig för att göra årets första rabarberpaj. Det är bara att falla till föga. Hemma hos oss äter vi vansinnigt mycket rabarber vare sig man vill eller inte. Erik, som hade så dåliga erfarenheter av att få rabarber via bröstmjölken och få magknip i 24 timmar, är helt galen i rabarber. Och Sven som inte är någon speciellt experimentell kock, håller hela tiden på att förfina sitt rabarberpajsrecept. Förra året så var det marschmallows och jordgubbar som gällde. I år har han börjat med vit choklad (som tydligen blir väldigt statisk när den rivs).
Och till kvällsmat, trots goda ambitioner, blev det bara airfryade crepes, 6 med skinka och 6 med räkor.
Och jag erkänner att vi har på Schlagerfestivalen, men det är väl därför jag blev så himla trött.. Längtar tills i morgon. Nätterna minns man ju i alla fall inte!