Vi svartmålar

Rosenspirean som jag planterat ute på förgården växer och frodas, ja kanske inte precis frodas, för det är ju cement de växer i. Men de har i alla fall tagit sig. Men växtsättet lämnar mycket att önska. Det är hopplöst av många anledningar att klippa “gräset” utanför, och att alla grenarna ligger utefter marken är definitivt en anledning. Vi har tidigare haft buskstöd av trästolpar med grön metalltråd mellan, men de stolparna kunde man blåsa på så välte det. Nu har vi köpt armeringsjärn och metallband (spikband) som ska sitta runt buskarna. Och eftersom spikbandet är i blank aluminium så hade jag tänkt måla det med rostskyddsfärg så det ser lika rostigt ut som armeringsjärnen.

Buskarna före
Sven med hammare och slägg
Bandet uppspänt.

Eftersom jag inte hade någon rostskyddsfärg i rostfärg, så fick det bli svart istället. Jag hittade en hel stor burk med svart metallfärg. Tyvärr var det ganska svårt att måla i efterhand, så snart hade jag färg överallt. Jag fick bort det mesta med aceton sen (orkade inte gå ner i verkstaden och leta efter lacknafta).

Förgården
Jag målar under alla förhållanden
Färdigmålad
Och så här fint blev det till slut.

Och när vi satt där så kom grannen förbi med sina barnbarn. För att de skulle slippa sitta hemma med sina mobiler så sa vi att de kunde bada och det gjorde de ända fram tills det började regna.

Grannarnas ungar badar hos oss.

Erik och Susanna och Ella hade varit på Power meet i Västerås i helgen. De tog svängen över oss på vägen hem. Helt fantastiskt att Ella kände igen sig så mycket när hon kom hit! Hon log med hela ansiktet och bollarna på elementet var det första hon hämtade!

Kolla jag hittade bollarna meddetsamma.

Eftersom det var fint väder igen tog vi alla ett dopp. Jag lyckades föra över min svarta färg från målningen på Ella i poolen.

Och så ett bad förstås!

När alla mogna taibären var slut så gick vi vidare till jordgubbskrukan. Där hittade vi väl en 9 mogna jordgubbar och de var slut i ett nafs. Ella var så koncentrerad att hon inte ens märkte att hon stod själv utan att någon höll i henne!

Jordgubbar är mums!

Och helt plötsligt glömmer man att ingen håller i en!

Till kvällsmat åt vi världens blaskigaste gubbröra. Det är helt klart att man inte ska använda Amadine-potatis i gubbröra.

Nästa morgon så var det snålt med de färska bären på yoghurten!

Inga färska bär på yoghurten idag då.

Nu ska vi se hur vi kan få denna soliga, men ännu inte så varma dag, att förflyta!

,,

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.