Vinterviken

Det här skulle kunna bli mitt livs bästa blogginlägg men sedan gick jag igenom alla 72 bilderna jag tog idag och började sålla, och så blev bara de tråkiga, konventionella kvar… Jag måste ge det här mer tid. Det finns så mycket små saker i vardagen som ingen märker, men ni kommer inte att höra om dem här, i alla fall inte idag. Utan här kommer en högst ordinär beskrivning av vad vi gjorde idag för att slita oss från vår trädgård. (Vi längtade tillbaka båda två, erkände vi efteråt!)

Skulle vi åka till Slussen och gå bort till Nytorget och äta dyr och god glass och promenera omkring uppe vid Mosebacke eller skulle vi gå av vid Hornstull och gå runt i Tantolunden? Valet var svårt tills vi kom på att vi kunde gå av vid Liljeholmen och gå bort mot Vinterviken. Som vanligt tog vi rätt beslut, det blev en upplevelse, även om det blev en väldigt lång promenad.

Liljeholmen som jag aldrig sett det tidigare!

Jag har faktiskt aldrig gått vid Trekanten tidigare. Jag har bara hört talas om den lilla sjön som finns vid Liljeholmen. Där fanns det en massa saker, som en igenvuxen kryddträdgård, en massa buskar med skyltar om man nu inte vet hur en schersmin ser ut, och en skojig lekpark, men ni behöver nog inte se bilder för att förstå det.

Men det är den spännande kontrasten mellan vacker promenad och den dumma, fula biltrafiken och generellt storstaden som jag tycker är så spännande!

Vacker vy mot Trekanten
Fin utsikt från en soffa som någon idiot ställt en engångsgrill på (hur tänker folk egentligen?)
Och så bilden på hägern som vi lovade en farbror att titta på. Det funkade ju med 30x zoom också. Det är alltså den som STÅR på bryggan. (Jag vet hur en svan ser ut!)

Så man kan promenera här och låtsas att man är ute i naturen. Men när man tittar upp så inser man att staden är närmre än man tror!

Sven ute i naturen
Med höghusen på andra sidan!

Och ibland kan det vara så plötsligt vackert. Man förstår att Stockholm verkligen bryr sig om sina innevånare (vi andra är inte riktigt så lyckligt lottade!)

Något slags inflöde till Trekanten….
Som rinner ut så här vackert!

Som sagt en blandning av stad och land!

Nej ni ska inte titta på mig (även om jag är väldigt fin i håret) utan på Högalidskyrkan i bakgrunden!

Vi går vidare mot Vinterviken och på vägen dit måste vi gå under Essingeleden. Det är söndag så man märker den inte lika mycket som en vanlig vardag då dånandet av alla bilar måste vara bedövande!

I bakgrunden Essingeleden
Backen man ser från Essingeleden varje dag. Här borde man kunna åka pulka :-)
De små dagisbarnen, som växer upp precis under Essingeleden, har satt upp plåtburkar på staketet där det växer en massa blommor!

Nu börjar vi närma oss vårt mål. Jag är helt fascinerad av tistlarna som jag trodde skulle ha taggiga blad. De har inte riktigt slagit ut ännu men är vackra ändå!

Tistlar

Och så lite samtidskonst. Det är fascinerande att dessa små pelare högt uppe i luften klarar av att bära upp den viktigaste trafikleden vi hittills har i Stockholm! Om dessa skulle rasa, skulle hela Stockholm gå under!

Man kan inte annat än beundra de som har lyckats komma upp så högt och måla vad det nu är….

Och så var vi då framme vid vårt mål, Vinterviken. Det är en trädgård, där vi till och med köpt växter. Man har bondens marknad och en massa olika evenemang. Men framför allt har man en väldig mängd med växter och ett café. Men vi stannade inte här idag utan fortsatte mot nya äventyr!

Välkommen till Vinterviken
Folk fikar bland blommorna
Vallmo
Fantastiska gula blommor. Måste ha!!!
Fantastiska rosa och lila blommor. Måste ha!
Trädgården
Sven hittar fina saker också
Och så har vi sett nästan allt!
Utom de söta gråsparvarna som badar (rullar sig) i gruset. Sven säger att de gör det för att bli av med lössen. Inte lika sött!

Bredvid Vinterviken ligger ett koloniområde. Det är lätt att se att folk verkligen försöker men det är inte lätt. En trädgård måste skötas i stort sett nästan dagligen, särskilt när det varit så varmt. Helt ärligt så jag bara två eller tre kolonilotter som hade klarat av denna sommar. Men det kan definitivt vara ett alternativ den dagen man inte bor i hus längre, men inte sjutton skulle jag odla blommor då, utan bara ätbart!

Huvudgatan i koloniområdet
Att hela området var inhägnat verkar inte hjälpa. De seriösa odlarna hade stängsel runt sina lotter. Antagligen fler rådjur här än i skogen!

När vi gick vidare kom vi till en stor tegelbyggnad som vi missat tidigare. Där fanns ytterligare ett café och festvåning. Där stannade vi!

Vintervikens café
Upp till festvåningen
Cafét
Utsikten inifrån och ut
Vi satte oss inne och mös
Men sen fick Sven vallningar och började hata den alternativa jazzmusiken så vi gick ut istället.

Maten var kanongod och kan verkligen rekommenteras. Sven åt varmrökt lax med potatissallad för 140:- och jag tog över-natten-grillad fläskkarré med bulgur och fetaostsås för 120:- och så drack vi vitt och rosévin till.

Maten var kanon men min servett blåste iväg säkert 200 meter!

Sen var det dags att gå vidare. Det är en ganska mastig promenad kvar hem till oss.

Det är lite spännande att vara nere i Vinterviken. Man vet ju inte riktigt vad Nobel experimenterade med där nere. Det finns en massa gamla lämningar där man undrade om han höll på och smällde av sin dynamit.

Ett rör som leder vidare…
Hemliga rum uppiffade med dagens graffitti

Och så kommer vi upp till bebyggelse igen. Men hela tiden går vi längs Mälarens vatten. Här kan man stanna och bada i princip var som helst. Fast många ställen kräver nog badskor, för man kan hitta hemskt mycket glas. Vi brukade gå hit och bada innan vi fixade eget bad hemma. Och hela tiden denna kontrast mellan stad och natur!

Örnsbergs båtklubb (båtplats minst 10 års kö)
Gammal brygga
Massvis med fåglar. Hörde strandpipare för första gången och är glad att vi bara har skator och måsar hemma hos oss!
Nästa båtklubb
Och så in i skogen igen!

Vi börjar närma oss Mälarhöjden (tack gode gud, för jag hade på mig loafers nästan utan sulor) och där blev det ännu mer tydligt hur storstaden tränger sig på.

Mer koloniträdgårdar…
Lövad ingång med skorsten i bakgrunden
Punschveranda med nytt hus i bakgrunden

Efter världens mest överdj-ga backe kom vi så upp till restaurangen vi var på häromdagen med Erik och Susanna när det var 53 personer före oss i bordskön på Långbro Värdshus.

Restauranger med uteserveringar klarar sig alltid!

Vi stannade på Coop i Mälarhöjden och köpte en Loka. Jag hade svettats kopiöst hela vägen sen Vinterviken så jag behövde fylla på. Vi gick vägen förbi Mälarhöjdens skola där Anna börjar jobba i höst och genom alla trädgårdar fram till bron över motorvägen.

Köerna hem från IKEA hade inte börjat ännu.

Vägen hem
E4:an vår närmsta gata

På bron mötte vi en mamma med barnvagn och hund som gick och pratade i mobiltelefon. Efter henne kom världens sötaste lilla tjej med solglasögon och stor rosa handväska, och en leksaksmobil som hon pratade i samt en BRIO-trätax som hon släpade på. Precis som sin mamma. Hon var såååå stolt. Jag lyckades få en bild på henne!

Kolla taxen som hänger i snöret!

Vårt område har blivit väldigt bebyggt men vi har knappt varit där. Men nu kände vi att vi måste smita in och titta på den berömda poolen som finns i området. Den var säkert större än vår, men i och med att den var så smal så såg den betydligt mindre ut. Och den var definitivt mindre än i annonserna :-)

Gemensamhetspoolen. Inte så välbesökt!
Här var det nyligen bara stora gräsplaner för hundar att springa lösa på…

Så var vi till slut hemma igen. 4,5 timmar i varmt härligt väder och en fantastisk dag om än en väldigt lång promenad i uppförsbacke. Tror att vi måste ha gått nästan en mil i alla fall. Men jag kan varmt rekommendera att ni alla besöker Vinterviken. Det finns mycket att se där!

Avslutar med en svettig selfie. Nu är jag hemma igen!

 

 

 

 

 

,

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.