“When in Rome, do as the Romans do”, heter ett ordspråk och efter att ha tragglat fram och tillbaka bland turister och fina affärer hela dagen igår så hade vi läst på en svensk hemsida att man med fördel kunde besöka Viale G. Marconi, som var den gatan som romarna själva handlade på. Vi tog tunnelbana dit från Colosseum.
Vi gick och gick och när vi äntligen kom till några affärer så såg det inte så lovande ut!
Men sen blev det bättre!
Vår första upplevelse av “riktigt” romerskt beteende fick vi när vi var och handlade bäbiskläder på ett lågprisvaruhus. Vi hittade en cool dunjacka i babystorlek till halvapriset men när vi kom till kassan så förnekades detta bestämt. Jag tvingade ner en expedit i källaren och visade skylten men hon menade att jackorna inte var inkluderade. Men hennes min när hon tog en av de övriga jackorna (i fel storlek) och såg att det stod halva priset, var obetalbar. Men det är ju inte så att de är urskuldande och förlåtande, utan snarare ännu surare för att de har blivit överbevisade. Men halva priset blev det och jag påpekade att hade det hänt henne i Sverige så hade vi BETT OM URSÄKT! Men dom kan ju ingen engelska heller!
Bata levererade (som vanligt) och Sven hittade 2 par nya skor den här gången, och jag ingenting, som vanligt!
Det var väl därför Sven, med sitt dåliga samvete, tvingade in mig, som redan var jättesvettig (det var faktiskt 22 grader ute), att prova “treggings” i en affär. Ni vet såna där tajta byxor utan fickor och dragkedja, med minst 50 procent spandex i. Och sen var jag sjöblöt och vi tog en fikapaus.
Vi var inne i en affär för att hitta något till dottern. Det är inte lätt att kommunicera när man ska fråga om sakerna är ok, och om hon tycker de är snygga!
Sen stannade vi vid ett sånt där hål i väggen och köpte pizza! Mamma Mia så goda de är, de där man köper och väger! Så där satt vi ute och nästan blåste bort!
Nu hade vi gått nästan hela vägen tillbaka och stannade till Trastevere. Det var dags för vin. Jag önskar så att vi INTE hade satt oss på de flätade stolarna som hade stått ute i regnet i natt! Men det upptäckte vi inte förrän vi reste oss upp och gick därifrån!
Ja, och sen gick jag och “packåsnan” vidare ytterligare en bit tills det var dags för kaffe igen.
Sen letade vi faktiskt reda på stället vi fick så sjukt gott kaffe på i förrgår. Bara att vi hittade det igen!!! Vi frågade tjejen som jobbade där om hon kunde rekommendera en bra restaurang och det gjorde hon. Vi hamnade på Il Corallo med trevlig personal, som pratade engelska och supergod mat, även om jag höll på att riva hela stället när jag skulle försöka knäcka klon på min jättehummer som jag
åt med pastasås som var så stark att det rök ur öronen. Sven åt pasta med kronärtskocka och bacon.
Och så en liten limoncello on the house innan vi raglade hemåt.
Sen var det bara att kasta sig på sängen och spela Wordfeud. Vad gör väl det att kl bara är 8. Har man gått 1,5 mil med öppna ögon så räcker det bra!